Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 23 oktober

    God efterfrågan på charolaiskvigor

    Hörby

    En elitauktion på avelskvigor är som en dag på aktiegolvet. De initierade aktörerna både köper och säljer.

    Men tidshorisonten skiljer sig åt. Avelsarbete är inget för daytraders.

     Elitauktionen arrangerades i Satserup, Hörby, hos Ekeröds Charolais och besöktes av ett hundratal personer.
    Elitauktionen arrangerades i Satserup, Hörby, hos Ekeröds Charolais och besöktes av ett hundratal personer. FOTO: Marcus Frennemark

    23 drygt halvårsgamla charolaiskvigor klubbades bort vid lördagens auktion. Med ett snittpris på 19 500 kronor innebar det att närmare en halv miljon kronor bytte ägare inom loppet av en timme. Men många som köpte hade också sålt och vice versa, så nettobidraget till BNP från auktionen kanske inte blev så stort.

    Innan auktionen tog sin början hade de närvarande konnässörerna röstat fram sin favorit bland kvigorna. Till sin hjälp hade de, utöver sitt eget intryck av djuret, auktionskatalogen där kvigorna presenterades med väldokumenterade avelsvärden och gedigen härstamning. Ettan och tvåan i omröstningen utsågs till evenemangets champion respektive reservchampion och de blev som sig bör dagens dyraste djur.

     Kvigan 140 P Enjouleus av Benestad såldes för 29 000 kronor.
    Kvigan 140 P Enjouleus av Benestad såldes för 29 000 kronor. FOTO: Marcus Frennemark

    Ronny Hansson är en av de initierade. Han hade med sig en kviga och hon erövrade titeln reservchampion. Sporrad av framgången ropade Ronny Hansson in två kvigor på auktionen redan innan hans egen hade sålts.

    En bra affär? Bedöm själv: han köpte två djur för tillsammans 38 500 kronor, och sålde en för 29 000.

     Ensam i täckt farkost på väg till nya betesmarker.
    Ensam i täckt farkost på väg till nya betesmarker. FOTO: Marcus Frennemark

    Ronny Hansson beaktar noga djurets formella meriter i katalogen innan han bestämmer sig. Men även exteriören och känslan ska finnas där.

    – Jag går runt och tittar på djuren innan auktionen. Lynnet är viktigt för mig och jag försöker bekanta mig med dem. Sedan blir det en samlad bedömning, säger Ronny Hansson.

    På gården hemma i Benestad håller Ronny Hansson tolv avelskor plus rekrytering. Hans besättning är en av de mindre bland det hundratal avelsbesättningar som finns i landet.

     Per Mårtensson, ledamot av Charolaisföreningens avelsråd.
    Per Mårtensson, ledamot av Charolaisföreningens avelsråd. FOTO: Marcus Frennemark

    Men i det här sammanhanget är inte antalet kor avgörande. Med hjälp av semintjurar och embryotransfer kan även en liten besättning göra snabba framsteg i avelsarbetet.

    Svensk charolais håller god Europastandard, berättar Per Mårtensson, från Charolaisföreningens avelsråd. Grannländerna runt Östersjön vänder sig gärna till Sverige när de ska köpa avelsdjur.

    – Vi är Europabäst på kombinationen lätta kalvningar och bra tillväxt, säger Per Mårtensson, som själv sålde två och köpte en kviga på auktionen.

    Charolais och köttrasavel

    Charolais är en fransk kreatursras med anor från medeltiden. De första charolaisdjuren kom till Sverige i början på 1960-talet. I dag är rasen den vanligaste köttrasen i Sverige.

    Ett tiotal köttraser används i aveln.

    Enligt KAP, Köttboskapskontrollen, registrerades det under fjolåret 10 522 kalvningar av renrasiga kor. Av dessa stod charolais för 31 procent, hereford för 21 procent, simmental för 15 procent, angus för 12 procent och limousine för 10 procent. De övriga sex raserna stod för 11 procent av kalvningarna.

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen