Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 10 december 2017

    Bonnie säkrar ersättning för drabbad djurägare

    KARLSTAD

    Sedan några år tillbaka finns det på några ställen i landet specialutbildade rovdjursspårhundar som är behjälpliga vid besiktningar av misstänkta rovdjursangrepp. En av dem finns i Värmland, blandrastiken Bonnie som tycker att rovdjur är toppen.

    Bild 1/2 FOTO: Mari Nälsén
    Bild 2/2 FOTO: Mari Nälsén

    Normalt sett tillbringar Bonnie, som är tre och ett halvt år och en mix mellan schäfer och malinois, sina dagar på hunddagis i Karlstad.  Men när det behövs experthjälp lämnar hennes matte Kari Langöen sitt kontor hos Länsstyrelsen i Värmland, hämtar sin hund och tillsammans åker de ut och besiktar på platser där rovdjuren varit framme. 

    Besiktningsekipagens uppgift är att säkra spår efter rovdjur men även kunna påvisa att spår inte finns. Kanske har ett lamm försvunnit i en hage och inga synliga spår finns.

     Bonnie är Värmlands enda besiktningshund rovdjur och en av sex hundar i Sverige.
    Bonnie är Värmlands enda besiktningshund rovdjur och en av sex hundar i Sverige. FOTO: Mari Nälsén

    – För att djurägaren ska få ersättning måste vi belägga att lammet blivit taget av ett rovdjur, säger Kari Langöen som är vilthandläggare på Länsstyrelsen i Vämland.

    – Om vi inte har ett kadaver att besiktiga kan vi inte heller bedöma dödsorsaken. Men med en besiktningshund hittar man oftast mycket mer än vad man annars skulle göra. Kan vi hitta in- eller utspår från hagen eller rester efter djuret kan vi åtminstone bedöma det som sannolikt att ett rovdjur har varit framme.  

    Besiktningsekipaget söker efter rovdjursspår som hunden tar an och följer. Efter vägen markerar hunden benbitar, blodspår och andra lämningar efter det försvunna djuret samtidigt som föraren tittar vad det är för avtryck som rovdjuret lämnat. 

     Kari Langöen preparerar ett sökområde med tre små bitar av björnpäls.
    Kari Langöen preparerar ett sökområde med tre små bitar av björnpäls. FOTO: Mari Nälsén

    – Hittar vi pälsbitar eller delar av en vom så vet vi att djuret blivit taget och det innebär att djurägaren kan få ersättning. Men det kan hända att det inte finns några tecken på att djuret blivit angripet och då kan vi inte bedöma vad som har hänt. 

    Kari Langöen har förberett ett område med små, små doftspår av björn som hon skurit till av ett björnskinn. Hon sätter på Bonnie hennes halsband som talar om att hon är en tjänstehund och skickar henne in i området. Tanken är att hunden ska markera doft genom att frysa i rörelsen. Det gör hon på alla tre ställena och får belöning i form av godis. 

     Belöning vid frysmarkering.
    Belöning vid frysmarkering. FOTO: Mari Nälsén

    Att komma på en rovdjursskadebesiktning med en hund kan ha en annan positiv effekt. Det kan få en chockad djurägare att slappna av och minska på spänningen.

    – Vi märker att hundarna bidrar till att det blir lugnare, berättar Kari Langöen. Dessutom har människor ofta väldigt stor tilltro till hundar, ofta mycket större förtroende för dom än för oss som tjänstemän, och litar på vad hunden talar om att den finner eller inte. 

    Hundarna kan också vara med och hjälpa om det ska fattas beslut om skyddsjakt, exempelvis om vargen varit närgången.

    – Någon kanske beskriver att vargen varit så nära människor som fem meter. Det kan vi bevisa eller motbevisa med hjälp av våra hundar och besluta om åtgärder, berättar Kari Langöen 

     Med nosen i vargspåret.
    Med nosen i vargspåret. FOTO: Mari Nälsén

    I Värmland har det inte varit så många uppdrag där det har behövts en besiktningshund och det är inte särskilt ofta som Bonnie har varit ute på skarpa uppdrag, även om hon tränas flera dagar i veckan. Annat är det med hennes kollegor i Stockholm och Västmanlands län där besiktningshundarna verkligen fått bekänna färg de senaste månaderna. 

    – Besiktningshundarna i Stockholms län har bland annat hjälpt till att hitta tre hundar som blivit tagna av varg den senaste tiden, berättar Jens Frank, forskare på SLU.s viltskadecenter som är den organisation som utbildar ekipagen och testar deras förmåga varje år.

     Hundarna kan vara med och hjälpa om det ska fattas beslut om skyddsjakt, exempelvis om vargen varit närgången.
    Hundarna kan vara med och hjälpa om det ska fattas beslut om skyddsjakt, exempelvis om vargen varit närgången. FOTO: Mari Nälsén

    I dag finns sex hundar som genomgått några av de fyra stegen och därmed är kvalitetssäkrade men också omkring 20 ekipage som används för lättare uppdrag vid exempelvis skyddsjakter. Enligt Jens Frank fungerar de sex besiktningshundarna bra generellt sett.

    LÄS MER: Skrämman som har nya metoder hela tidenLÄS MER: Träna hunden med radiostyrd viltattrappLÄS MER: Väst skyddar hund från vilda svin

    – Varje år har vi ett antal ärenden som hade varit omöjliga utan hundar, men det som är negativt är att det går för långsamt att få hundarna att klättra uppåt i de olika stegen och bli helt färdiga för alla typer av uppdrag.

     När Bonnie markerat allt blir det belöning i form av godis.
    När Bonnie markerat allt blir det belöning i form av godis. FOTO: Mari Nälsén

    Fakta: Rovspårhundar

    Ska kunna markera om det funnits rovdjur på en plats eller inte.

    Utbildas av Viltskadecenter i fyra steg där varje steg beskriver sannolikheten att hunden markerar ett spår om det finns och hur säker man kan vara på att hunden följer spåret. 

    Inför varje steg skruvar man upp svårigheten för att kvalitetssäkra.

    – I steg ett tillåts hunden att göra misstag men i steg två till fyra måste den göra rätt på en gång, berättar Jens Frank på Viltskadecenter.

    Historia besiktningshundar

    I de fall där det finns ett rovdjursrivet djur kvar på platsen finns tillräckligt med underlag för att avgöra dödsorsak. Men i många fall är inte det möjligt om ett djur är försvunnet. Därför beslutade Viltskadecenter för cirka tio år sedan att de behövde ett verktyg för att göra en korrekt bedömning. 

    – Då kom vi på att vi måste kunde lära hundar att markera om det varit rovdjur på platsen, berättar Jens Frank och tillägger att projektet fungerat väldigt bra.

    Vilka hundar passar?

    – Hundar som är lätta att belöna och som är orädda, precis de kriterier som andra tjänstehundar har. Hunden ska också vara lättmotiverad eftersom det krävs oerhört mycket träning för att få en riktigt bra och säker spårhund som kan spåra i vitt skilda miljöer.

    Bonnie

    Ras: schäfer/malinois-blandras

    Ålder: 3,5

    Utbildning: Steg ett på den fyragradiga skalan

    Gör: spårar och markerar rovdjur

    Förare: Kari Langöen, vilthandläggare på Länsstyrelsen i Värmland

    LÄS MER: Hjälp jakthunden att fixa formenLÄS MER: Skarpa nosar reder ut viltolyckor

    Till toppen