Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 25 juni

    Bonde överklagade länsstyrelsens förläggande - prövas i högsta instans

    Går det att få ett föreläggande för djurskyddsbrister som redan rättats till? Den frågan ska Högsta förvaltningsdomstolen avgöra sedan en lantbrukare i Sydsverige i flera år motsatt sig länsstyrelsens beslut.

     Juli 2017 får lantbrukaren föreläggandet med kravet att ”se till att de kalvar han håller har tillräckligt med utrymme senast inom en vecka från den dag han fick del av beslutet”.
    Juli 2017 får lantbrukaren föreläggandet med kravet att ”se till att de kalvar han håller har tillräckligt med utrymme senast inom en vecka från den dag han fick del av beslutet”. FOTO: Johan Nilsson/TT

    Det har snart gått tre år sedan en lantbrukare i Skåne fick ett föreläggande som han vägrar acceptera.

    Länsstyrelsen hade gjort en oanmäld kontroll några veckor tidigare och bland annat upptäckt att kalvar stod för trångt. De krävde att bristen skulle åtgärdas och att han riskerade ett föreläggande.

    Lantbrukaren agerade snabbt. Han tog ut veterinär och dokumenterade, flyttade kalvarna, fotograferade och mejlade om ändringarna och fick besked från länsstyrelsen att de hade tagit emot informationen.

    Men någon månad senare fick lantbrukaren ändå ett föreläggande för bristerna.

    Lantbrukaren överklagade beslutet och tog genast kontakt med en jurist. Nu nästan tre år senare har ärendet tagit sig till högsta juridiska instans.

    – Han har varit klok. De flesta lantbrukare och djurhållare förstår inte hur allvarligt det är att få ett föreläggande. Har man fått ett föreläggande så har man normalt sett två kvar så får man ett djurförbud, säger Johan Håkansson, jurist vid Ludvig & Co som företräder mannen.

    Men lantbrukaren i fråga, som har en större besättning med nötkreatur, hade tidigare haft brister i djurskyddet. Vid tidigare oanmälda kontroller både år 2011 och 2013 fann länsstyrelsen också att kalvar stod för trångt.

    Därför anser Länsstyrelsen att föreläggandet var nödvändigt då han upprepade gånger haft samma typ av brister.

    – Här handlade det om en historik med liknande brister tidigare, annars hade vi inte gett ett föreläggande. Men det har uppenbarligen inte hjälpt att bara säga till. Och förelägganden är framåtsyftande för att det inte ska hända igen, säger Henriette Bonde Nordström, chef för djurenheten vid länsstyrelsen i Skåne.

    När länsstyrelsen gjorde en ny kontroll några månader efter föreläggandet hade de dock inget att anmärka på när det gäller kalvarnas utrymmen.

     Henriette Bonde Nordström vid länsstyrelsen i Skåne tror att domen blir prejudicerande.
    Henriette Bonde Nordström vid länsstyrelsen i Skåne tror att domen blir prejudicerande. FOTO: Johan Nilsson/TT

    ”Domen får konsekvenser för alla”

    Nu ska högsta förvaltningsdomstolen få sista ordet i frågan. Det saknas tydlig praxis för vad som gäller om brister som fanns vid kontrollen rättas till innan föreläggandet läggs på brevlådan.

    – Domstolen ska ta ställning till hur lätt det ska vara att besluta om ett föreläggande. Det kommer få konsekvenser för alla djurhållare, säger Johan Håkansson som hoppas att domen leder till en bättre dialog mellan länsstyrelser och djurägare.

    Går Högsta förvaltningsdomstolen på lantbrukarens linje blir det svårare för länsstyrelsen att besluta om förelägganden. Han tror också att proportionalitetsprincipen kommer att väga tungt.

    – Är det en liten förseelse som går att åtgärda ganska enkelt så ska det inte leda till ett beslut som tar dig 33 procent närmare ett djurförbud, anser Johan Håkansson.

    Domen blir med högsta sannolik prejudicerande, alltså vägledande för framtiden. Henriette Bonde Nordström hoppas att domstolen ger länsstyrelsen rätt.

    – Går domstolen på vår linje så kommer vi inte att ändra vår handläggning över huvud taget. Vi har bedömt att föreläggandet behövdes eftersom det var ett återkommande problem.

    Henriette Bonde Nordström tror också att det blir svårare för länsstyrelser att göra förelägganden om de förlorar målet. Men hon menar att det är fel att tre förelägganden leder till ett djurförbud.

    – Det är en myt. Du kan ha ett förläggande som handlar om jätteallvarliga brister. Om det är tillräckligt allvarligt ur djurskyddssynpunkt kan det räcka för ett djurförbud med ett föreläggande.

    Tidslinje:

    I augusti 2011, maj 2013 och maj 2017 gör länsstyrelsen oanmälda kontroller hos lantbrukaren. Vid samtliga tillfällen upptäcks att det hålls för många kalvar ihop, eller att de har för små utrymmen.

    Efter besöket i maj 2017 får lantbrukaren chans att yttra sig. Han dokumenterar och visar att bristerna är åtgärdade. Enligt lantbrukaren togs veterinär ut för att bedöma djurens status och behandla de som behövdes. Ett antal kalvar flyttades från hyddorna och iglos for att de skulle få större liggytor. Detta meddelades skriftligt till länsstyrelsen.

    Juli 2017 får lantbrukaren föreläggandet med kravet att ”se till att de kalvar han håller har tillräckligt med utrymme senast inom en vecka från den dag han fick del av beslutet”.

    Då överklagar lantbrukaren föreläggandet eftersom det gäller brister ”som redan har åtgärdats”.

    Proportionalitetsprincipen

    Betyder att en myndighetsåtgärd aldrig får vara mer långtgående än vad som behövs. Åtgärden får bara göras om det avsedda resultatet står i rimligt förhållande till de olägenheter som kan uppstå för den som åtgärden riktas mot, i detta fall en lantbrukare.

    Många turer till Högsta förvaltningsdomstolen

    Länsstyrelsen vinner i förvaltningsrätten när fallet prövas 2018. Lantbrukaren överklagar men får avslag av kammarrätten. Då överklagar lantbrukaren det beslutet till Högsta förvaltningsdomstolen som bestämmer att kammarrätten ändå ska pröva fallet.

    I kammarrätten vinner sedan lantbrukaren. Länsstyrelsen överklagar till Högsta förvaltningsdomstolen som väljer att ge prövningstillstånd. Senast den 23 juni ska lantbrukarens yttrande över länsstyrelsens överklagande lämnas in. Därefter ska domstolen avgöra fallet.

    Relaterade artiklar

    Till toppen