Vill se skarpare gränser på spannmålsmarknaden
En av dem med längst erfarenhet av svensk spannmålshandel, Kenneth Normark, lämnar nu branschen. För framtiden hoppas han på en tydligare uppdelning mellan olika intressen för att lyfta svenska spannmålspriser.
Det är augusti, terminen på Alnarp har ännu inte dragit i gång och universitet ligger som i dvala i hettan. Bara ett fåtal personer rör sig i området och på de omkringliggande korn- och vetefälten är mycket ännu otröskat även om det inom kort ska ändras. I det gamla elevhemmet där BM Agri sedan länge har ett av sina lokala kontor möter Kenneth Normark några av sina kollegor för att lämna över det sista från tjänsten som spannmålschef.
– Det känns väldigt bra tajmat att lämna nu, vi har flyt i firman, nya friska förmågor tar vid på BM Agri, vi har städat ut i lagret och har inga gamla surdegar som hänger efter oss, säger han.
”Tvingades ta smällarna”
Egentligen skulle han ha gått i pension tidigare. Men sedan kom 2018, den kanske ”tråkigaste och besvärligaste skördebabyn han tagit hand om”.
– Jag brukar jämföra med att man får en ny baby varje år, de är alltid olika individer, skörden kan vara stor, liten, sjuk, frisk, lätt eller svår att ha att göra med, säger han.
Torkan 2018 ledde till att både spannmålshandlare och lantbrukare inte klarade att uppfylla tidigare ingångna avtal. För BM Agri resulterade det i ett minusresultat 2019 som ATL tidigare skrivit om.
– Vi tvingades ta smällarna när de kom, sedan har vi försökt jobba tillbaka pengarna. De lantbrukare som inte kunde uppfylla avtal fick respit att uppfylla dem, säger Kenneth Normark.
Men att gå i pension just då hade känts ”som att smita från notan”, som han uttrycker det.
Lämnade Lantmännen
Kenneth Normark har ingen lantbruksbakgrund men började sin yrkesbana på Wasabröds spannmålsavdelning 1973 och blev så småningom chef för hela inköpsavdelningen. 1989 gick han vidare i karriären och blev spannmålschef på dåvarande Skånska Lantmännen.
Ett decennium senare, när de regionala föreningarna slogs samman till Svenska Lantmännen, tackade han för sig. I stället var han med och bildade Söderslätts Spannmålsgrupp, där ett antal skånska gods och lokalföreningen Södra Åby gick ihop för att gemensamt saluföra sin spannmål. 2014 kom nästa stora förändring när Söderslätts Spannmålsgrupp slog sig ihop med den privata spannmålsfirman BM Agri, vars grundare Mats Eriksson också har en liknande bakgrund som spannmålschef på den regionala Lantmännenföreningen Odal.
Diskussioner om varför de svenska spannmålspriserna är lägre jämfört med officiella noteringar i flera andra länder är ett ständigt återkommande tema i branschen. Under sommaren har detta debatterats i sociala medier och Spannmålsodlarnas ordförande tog på nytt upp frågan i en ledare nyligen.
”Överskott pressar priset”
– En lägre prisnivå är delvis ett resultat av en ständig överskottssituation i Sverige. Vi har ett behov av drygt 4 miljoner ton spannmål och producerar årligen 6 miljoner ton, alltså nästan 50 procent mer än vad vi behöver, kommenterar Kenneth Normark.
Spannmålen som inte behövs i landet sätter press på hemmamarknaden eftersom den måste avsättas genom export där fraktkostnader tillkommer.
– Efter skörden 2018 när vi inte hade en tillräckligt stor spannmålsproduktion för att täcka vårt behov hade vi ett av Europas högsta priser, lägger han till.
Ingen vidareförädling
Men en annan förklaring till en lägre prisnivå i Sverige är strukturen hos de dominerande spannmålsuppköparna som har egen foder- och kvarnindustri, menar han.
– De stora kooperationerna vill å ena sidan ha ett högt spannmålspris men å andra sidan gärna ha ett lite lägre råvarupris så att industrierna går bra, säger han.
På BM Agri är det en ledstjärna att inte ha en egen vidareförädling av spannmål. Genom att få skarpare gränser mellan intressen i branschen i stort skulle det kunna bli en bättre dynamik i marknaden vilket leder till högre priser för svenska spannmålsodlare, tror Kenneth Normark.
– Detta hoppas jag på i framtiden. Med någon form av uppdelning blir det färre motstridiga intressen inom samma verksamheter, säger han.
Lång karriär i olika delar av spannmålsbranschen
1973 började Kenneth Normark på Wasabröds spannmålsavdelning och blev så småningom chef för hela inköpsavdelningen.
1989 blev han spannmålschef för dåvarande Skånska Lantmännen.
2001 är han med och bildar Söderslätts Spannmålsgrupp och blir vd för verksamheten.
2014 slås Söderslätts Spannmålsgrupp ihop med spannmålsfirman BM Agri och Kenneth Normark blir spannmålsansvarig.
2020 går Kenneth Normark i pension efter 47 år i branschen.