Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 28 januari 1999

    Blöt skörd ger grå gröt

    Regn och rusk under skördeåret 1998 försämrade utsikterna för den svenska havreexporten till USA. Det dåliga vädret orsakade missfärgning av havrekärnorna och grått säljer sämre än gyllengult.

    Cirka 300 000 ton havre mot 400 000 ton 1997 beräknar Odal kunna sälja.
    Men vad värre är, även svenska grötätare påverkas av förra årets blötväder. Gröten i grytan blir gråare.
    – En van grötätare ser skillnaden. Tydligast blir det om man kan jämföra med en påse med gryn från 1997, säger Christer Thomander, inköpschef på Kungsörnen AB.

    Jagar grynhavre
    Odal förser Kungsörnen AB med havre för gryntillverkning och så här långt har det varit mycket svårt att få fram rätt kvalitet. Trots den dåliga skörden 1998 finns det havre i Mellansverige, men det har visat sig att den över lag är missfärgad.
    Därmed måste Kungsörnen tänja på gränserna för tillåten färg på havregrynen och gröten får en annan färg än vad vi är vana vid. Smak och näringsvärde består däremot.
    I jakten på rätt kvalitet har Christer Thomander tvingats söka utanför det område som Kungsörnen normalt köper ifrån. Prov har hämtats från både Västsverige och Sydsverige.
    – Men det är en prisfråga, vi har inte råd att betala alltför mycket för transporten. Vi kommer även att ta prov från Finland för att jämföra. För tre år sedan fick vi köpa därifrån och vi kanske hamnar i det läget i år också.

    Sang är bäst
    Men först måste den svenska tillgången ses över, eftersom Kungsörnen främst köper inhemsk vara. Det är särskilt viktigt för Sigillmärkta varor.
    Främst jagas havre av sorten Sang, som ger det bästa ubytet i kvarnen.
    I andra hand är Freja intressant.
    – Freja är mer tjockskalig i förhållande till kärnan och mycket skal måste skiljs från. Det ger ett sämre ekonomiskt utbyte.
    Om inte heller Frejahavre av rätt kulör står att uppbåda ställs valet mellan blandhavre och import från Finland. När det uppstod havrekris för tre år sedan tog Kungsörnen till blandhavre, vilket visade sig vara en ren förlustaffär eftersom skaltjockleken varierade.
    Ytterligare ett alternativ finns, men även det kan komma att bli en dyrbar affär för Kungsörnen.
    – Jag kan få ge mig ut och jaga foderhavre för hästar. De är så känsliga att de inte äter om färgen inte är bra. Foderpriset är däremot betydligt högre än på havren till humankonsumtion.

    Marianne Persson
    Landets grötätare får vänja sig vid gråare havregryn. Förra årets skörd tappade färgen.

    Relaterade artiklar

    Till toppen