Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 29 augusti

    Blommor minskar risken för skador

    Löderup

    För att minska risken att köra på brunnar har Martin Andersson på Österlen sått blommor runt sina brunnar. Men åtgärden fyller många fler funktioner än så.

     Blommande. Här växer i år potatis i fältet. Runt brunnarna sådde Martin Andersson i våras en blandning av bland annat bovete, honungsört, cikoria, sötväppling och klöver.
    Blommande. Här växer i år potatis i fältet. Runt brunnarna sådde Martin Andersson i våras en blandning av bland annat bovete, honungsört, cikoria, sötväppling och klöver. FOTO: Hans Dahlgren

    Pinnen som märker ut brunnen har vält. Kanske har rapsen lagt sig över brunnen. Visst var det här någonstans den var? Men då är det för sent.

    Det är många brunnar som fått sig en smäll eller en dusch av sprutan för att de inte syns ordentligt. Martin Andersson, som driver Löderups Växt AB på Österlen och är ansluten till organisationen Odling i balans, fick för några år sedan idén att så blommor runt brunnarna, bland annat för att de skulle synas bättre.

    – Grunden är påkörningsrisken och att jag inte vill spruta över brunnarna.

    När vårbruket var klart körde han först med en fyra meters kultivator runt brunnarna. Sedan med en lika bred såmaskin med en blandning av olika sorters blommande växter.

    Risken att missa brunnarna blir minimal, men zonerna runt brunnarna fyller många fler funktioner.

    – Jag irriterade mig på att det blev ogräshärdar kring de här brunnarna. Mar får ju inte spruta närmre än två meter, så det är en rätt så kass yta.

     Oaser. Även efter skörd finns ju ytorna kvar som oaser för insekter och vilt.
    Oaser. Även efter skörd finns ju ytorna kvar som oaser för insekter och vilt. FOTO: Hans Dahlgren

    I stället för att ogräset ska bestämma vad som växer runt brunnarna kan han själv bestämma. Ogräset blir därmed minimalt, risken för näringsläckage ner i brunnarna minskar och ytorna blir till små oaser för pollinerare, fåglar och annat djurliv.

    Blandningen i utsädet är vald för att de olika sorterna ska blomma vid olika tillfällen under hela säsongen. När ATL besöker fältet blommar boveten. Både humlor, fjärilar och nyckelpigor är lätta att hitta.

    Att etablera ytorna tar inte jättelång tid, men är ändå förenat med lite kostnader. I dag finns ingen möjlighet att få stöd för så små ytor.

    – Det är ju synd. I Odling i balans har vi tagit in det här i projektet ”Samzoner” och lobbar lite för att det ska kunna bli en del av ett stödsystem framöver.

    Han har funderat över om det hade gått att ha ett poängbaserat system för den här typen av åtgärder.

    – Låt säga att man har ett visst antal brunnar och samlar ihop ett visst antal poäng, och de hade varit värda ett belopp i stället för att det är en yta man anger. För det är ju antalet punkter i fältet som skapar mångfalden och gör nyttan.

     Martin Andersson ser flera olika nyttor med blomsådd runt brunnarna.
    Martin Andersson ser flera olika nyttor med blomsådd runt brunnarna. FOTO: Hans Dahlgren

    Martin Andersson upplever att intresset är stort, både från odlarkollegor, organisationer och myndigheter, och har haft ett antal studiebesök. Han tror att sådana här åtgärder kan bidra till att vissa ifrågasatta växtskyddsmedel kan få vara kvar.

    – Diflufenikan som finns i Diflanil och Legacy bland annat är ju under lupp. Där har Kemikalieinspektionen sagt att det är upp till bönderna att bevisa att man kan klara att sänka halterna i vattendrag.

    Genom att undvika att spruta över brunnarna av misstag slipper han också känslan av att vara olydig.

    – I stället kan man ju känna sig stolt över att ha gjort en åtgärd som det är många nyttor med.

    Relaterade artiklar

    Till toppen