Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 8 mars

    ”Man ska bygga i en svacka - även om det är svårast mentalt”

    Skänninge

    Grisgården Blackert Lantbruk är i toppskiktet inom storskalig grisproduktion, och har alltid byggt nytt i kristider. Men förra året gjorde de ett litet undantag.

    Hans och Jeanette Blackert var båda rådgivare inom grisproduktion innan de tog över Blackert Lantbruk i Skänninge från Hans föräldrar 2005.

    Det var en bra skola, som har hjälpt dem se vad som är viktigt för att lyckas:

    – En del vill uppfinna hjulet själva, men vi har varit ganska lyhörda. Om vi hör någon som testat något som fungerar bra så försöker vi också. Vi utvärderar hela tiden vad som fungerar bra och dåligt. Och så har vi ett stort kontaktnät, säger Jeanette Blackert.

     Suggstallet byggdes 2007. De är nöjda med systemet med djupströbädd och de halmar så mycket det går. Ledorden för företaget är bästa möjliga djuromsorg och minsta möjliga klimatpåverkan.
    Suggstallet byggdes 2007. De är nöjda med systemet med djupströbädd och de halmar så mycket det går. Ledorden för företaget är bästa möjliga djuromsorg och minsta möjliga klimatpåverkan. FOTO: Cecilia Persson

    I dag bedriver de en integrerad konventionell grisproduktion med 460 suggor och varje vecka åker cirka 200 slaktsvin till Skövde slakteri.

    I stallentrén hänger diplomen på en vägg, sedan många år är de på topp-tio-listan över gårdar med bäst smågris- och slaktsvinsproduktion i landet.

    – Vår ledstjärna har ju varit att vi ska hålla oss bland de tio bästa procenten, för de tjänar nästan alltid pengar hur dåliga tider det än är. Vi ska ha en bra produktion och är noga med den, säger Jeanette Blackert.

     Hans och Jeanette Blackert har båda arbetat som rådgivare innan de tog över arbetet på gården på heltid.
    Hans och Jeanette Blackert har båda arbetat som rådgivare innan de tog över arbetet på gården på heltid. FOTO: Cecilia Persson
     Diplom som sporrar. Blackert Lantbruk hör till den bästa 10-procentaren av svenska grisgårdar. En sporre och hela tiden får teamet att vässa sig, tycker Jeanette Blackert.
    Diplom som sporrar. Blackert Lantbruk hör till den bästa 10-procentaren av svenska grisgårdar. En sporre och hela tiden får teamet att vässa sig, tycker Jeanette Blackert. FOTO: Cecilia Persson

    Engagerade arbetsgivare

    De lyfter också fram personalens insatser. Det tar ett år innan en medarbetare är inne i alla rutinerna hos grisarna, och deras engagemang är otroligt betydelsefullt.

    – Under flera års tid jobbade de flesta i två år och sedan slutade de. Det var tufft. Nu har vi medarbetare som varit här ett bra tag och som är väldigt duktiga, säger Jeanette Blackert.

    Sedan ett par år arbetar de enligt Lean för att öka delaktigheten från alla anställda. Tavlan på kontoret har kolumner där alla kommit med idéer och förslag.

    Byggde under krisen

    När det blåst som snålast i grisbranschen har Hans och Jeanette Blackert satsat på att bygga nya stall.

    Det var många kollegor som skakade på huvudet åt deras nya slaktsvinshus som byggdes under krisen 2012. Det var kärva tider också när suggstallet med djupströbädd uppfördes 2007. Men de besluten är de glada för i dag.

    – Oftast ska man ju bygga i en svacka. Det är mentalt svårast att göra det, men bygger du på topp är du i gång när det är på botten, säger Hans Blackert.

    Gården omsätter cirka 25 miljoner kronor och 80 procent av intäkterna kommer från slaktgrisarna. Fler grisar i ännu ett nytt stall står inte överst på önskelistan:

    – Vi vill däremot köpa mer mark. Vi arrenderar mycket i dag. Men det är svårt att få tag på, det är en otrolig jordhunger här, säger Hans Blackert.

    Det var rekordhöga avräkningspriser i fjol och dessutom ett år då många lantbruk upplevde en starkare gårdsförsäljning. Då kändes tajmingen rätt för att bygga en obemannad köttbutik till gården.

     Idén till Fläskomaten fick ligga och mogna i några år. I januari öppnade de på allvar. Hittills har de sålt mer än de räknat mer.
    Idén till Fläskomaten fick ligga och mogna i några år. I januari öppnade de på allvar. Hittills har de sålt mer än de räknat mer. FOTO: Cecilia Persson

    Deras ”Fläskomat”, ett rött litet hus, står några stenkast från gården och öppnade efter nyår.

    – Tanken är att man ska kunna köpa gårdsproducerat fläskkött i form av både färskt kött och charkdetaljer, säger Hans Blackert.

    Priserna ska vara konkurrenskraftiga jämfört med vad det hade kostat i närbutiken och kunderna har redan hittat dit. De har sålt över förväntan.

    Logistiken med köttleveranserna är däremot klurigare att optimera. Det måste vara kostnadseffektivt att få sina köttleveranser tillbaka till gården.

    – Vi släpper ju makten över våra grisar när de lämnar gården. Och när produkterna ska tillbaka styrs man av många andra faktorer. Logistiken är den största utmaningen, säger Jeanette Blackert.

     Jeanette Blackert på kontoret. Tavlan i bakgrunden fyller alla medarbetare i för att förbättra resultaten. ”Det roligaste med att jobba med grisar är att man ser resultaten av sitt arbete väldigt fort.”
    Jeanette Blackert på kontoret. Tavlan i bakgrunden fyller alla medarbetare i för att förbättra resultaten. ”Det roligaste med att jobba med grisar är att man ser resultaten av sitt arbete väldigt fort.” FOTO: Cecilia Persson
     Blackert Lantbruk är en konventionell gård ansluten till Svenskt sigill. De har också tagit fram sitt eget varumärke: Blackert Gårdsgris.
    Blackert Lantbruk är en konventionell gård ansluten till Svenskt sigill. De har också tagit fram sitt eget varumärke: Blackert Gårdsgris. FOTO: Cecilia Persson

    Deras obemannade gårdsbutik är ett bra skyltfönster för att marknadsföra det egna varumärket Blackert Gårdsgris, utan att lägga värdefull arbetstid vid en kassapparat. Dessutom fungerar tekniken smidigt.

    – Vi hoppas ju att detta blir en samlingspunkt för det lokalproducerade och vi ser att fler hör av sig och vill komma in och synas här. Det här ligger definitivt i tiden, säger Hans Blackert.

     Den är inte många kvadratmeter stor - men unik i sitt slag. Det är landets första Fläskomat, vad Jeanette och Hans Blackert vet. Förutom gårdens griskött säljs bland annat potatis och chips från Östergötland och olja och honung från Sörmland.
    Den är inte många kvadratmeter stor - men unik i sitt slag. Det är landets första Fläskomat, vad Jeanette och Hans Blackert vet. Förutom gårdens griskött säljs bland annat potatis och chips från Östergötland och olja och honung från Sörmland. FOTO: Cecilia Persson
     En QR-kod och inlogg via bank-ID är det som krävs för att öppna låset till dörren. Sedan är det bara att börja handla.
    En QR-kod och inlogg via bank-ID är det som krävs för att öppna låset till dörren. Sedan är det bara att börja handla. FOTO: Cecilia Persson

    LÄS OCKSÅ: Mer fokus på butik och mindre på jordbruk efter 2020LÄS OCKSÅ: Matvandringar gav gården nya intäkter

    SÅ FUNKAR DET: Fläskomat

    • För att ta sig in i butiken måste kunden legitimera sig med bank-ID. En lyckad inloggning låser upp dörren. Väl inne i butiken tar man det som önskas i sortimentet och scannar och betalar själv med Swish eller Izettle. Butiken har också kameraövervakning.

    • Butiken har öppet varje dag 06-22. Hittills har de inte sett något svinn eller några stölder.

    • Investeringen för att ta fram och bygga fläskomaten kostade 500 000 kronor, som delvis täcktes med ett leaderstöd (lokalt ledd utveckling) på 200 000 kronor.

    • Förebilden hittade de i Halland och den laxomat som fanns 2007-2015

    Blackert Lantbruk

    Drivs av: Jeanette och Hans Blackert. Jeanette är också ordförande för LRF Östergötland.

    Gör: Grisproduktion i integrerat system. Gården har cirka 460 suggor. Cirka 11 000 smågrisar föds upp till slakt på gården. 3 000 smågrisar säljs till andra uppfödare. Växtodling.

    Stall: Slaktsvinsstallen är från 1970 och 2012 med korttråg respektive långtråg, nya suggstallet byggdes 2007. Suggorna går på djupströbäddar.

    Odling: Växtodling på cirka 500 hektar. Odlar spannmål, åkerböna, raps med mera.

    Omsättning: Cirka 25 miljoner kronor 2020.

    Resultat efter finansnetto: ”Tillräckligt.”

    Så jobbar vi med hållbarhet: Eget vindkraftverk på gården, investerat i flispanna för uppvärmningen av stallet. Odlar det mesta av grisarnas foder själva och har kraftigt minskat på sojan i foderstaterna. Grisarna får också en del restprodukter från Arlas mejeri i Linköping.

    Kommande investering: Ansökt om stöd för solcellsutbyggnad.

    Aktuell med: Öppnat landets första Fläskomat, en obemannad köttaffär.

    Så tänker Hans och Jeanette Blackert…

    … om generationsskifte:

    – På sikt blir det generationsskifte i någon form. Vi vill att belåningen då ska vara så låg som möjligt. Nästa generation måste ju få välja själv vad de vill göra med gården. Om de sedan vill fortsätta med grisar så är det ju också väldigt väl förspänt då, säger Hans Blackert.

    … om framtiden för svensk grisnäring:

    – Allt går upp och ner, men nu har det varit ganska bra i flera år. Det kommer att bli en dipp men vi hoppas att den blir på en högre nivå än det varit tidigare, annars kommer många att sluta. Ska vi bygga nytt igen så ska vi göra det i nästa svacka, säger Hans Blackert.

    … om att få råd och stöd:

    – Vi har ont om rådgivare för gris i dag, det är svårt att hitta en med lite längre erfarenhet. Branschen börjar bli så liten och det saknas nästan en generation rådgivare, de som är mellan 30 och 40 år i dag. Vi ser vår veterinär som vår rådgivare, han är otroligt kunnig och ser till att utbilda sig själv med de bästa, säger Jeanette Blackert.

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen