Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 21 mars

    Beslut närmar sig i infekterat kraftledningsärende

    Baggetorp.

    Markägarnas motstånd mot planerna på en ny, lång 400-kilovoltsledning genom sydöstra Sverige har pågått i sju år.

    – Vi har känt oss överkörda hela tiden, men vi har inte gett upp, säger skogsbrukaren Karl-Johan Axelsson i Baggetorp.

     Intill den befintliga Alvestaledningen på Karl-Johan Axelssons mark planerar Svenska Kraftnät att uppföra ytterligare en 400-kilovoltsledning.
    Intill den befintliga Alvestaledningen på Karl-Johan Axelssons mark planerar Svenska Kraftnät att uppföra ytterligare en 400-kilovoltsledning. FOTO: Fredrik Loberg

    Nordbaltledningen över Östersjön mellan Sverige och Litauen kräver ett utökat elnät i östra Småland. Därför vill Svenska Kraftnät uppföra en cirka 20 mil lång luftburen elledning från Ekhyddan norr om Oskarshamn till Hemsjö i nordvästra Blekinge.

    – Självklart behövs el till industrierna och många andra verksamheter, men statens tillvägagångssätt för att göra intrång, och ta vår mark, är omodern och odemokratisk. Lagen vi utsätts för är tvingande, säger Karl-Johan Axelsson.

    – Oavsett vilka skogsägare som får ledningen på sin mark, så ska de få skälig ersättning. Inga andra företagare skulle acceptera något annat, fortsätter han.

    Motståndet växte

    År 2011 planerade Svenska Kraftnät en ledning mellan Ekhyddan och Nässjö. Då tog Karl-Johan Axelsson och ytterligare några markägare initiativ till att bilda ett nätverk. När Svenska Kraftnät sedan ändrade sig och bestämde sig för en annorlunda sträckning, mot Blekinge i stället för till Nässjö, fortsatte markägarnas gemensamma protester. Flera hundra av dem gick med i nätverket som protesterade mot kraftledningen.

     Markägarnas svårigheter att få rimlig ersättning när nya kraftledningar uppförs, riskerar att utarma landsbygden, enligt Karl-Johan Axelsson i Baggetorp.
    Markägarnas svårigheter att få rimlig ersättning när nya kraftledningar uppförs, riskerar att utarma landsbygden, enligt Karl-Johan Axelsson i Baggetorp. FOTO: Fredrik Loberg

    Karl-Johan Axelsson och de andra initiativtagarna har de senaste åren formulerat åtskilliga yttranden, haft många möten och diskussioner med beslutsfattare, och förmått bland annat enskilda riksdagsledamöter att engagera sig. Markägarna har tillsammans uppvaktat näringsutskottet och högsta förvaltningsdomstolen.

    – För oss är ersättningsfrågan den viktigaste, säger Karl-Johan Axelsson.

    – Det är inte rimligt att vi ska kompenseras med mycket små summor, enligt ett gammalt regelverk som har funnits i många årtionden. Samtidigt är det väl känt att energin som transporteras i ledningarna är värd många miljarder kronor.

    Marknadsvärdet plus 25 procent

    Enligt Joel Nylin, projektkommunikatör vid Svenska Kraftnät, förhåller sig myndigheten till lagstiftning och normer som reglerar vad som är rimlig ersättning för den här typen av verksamhet.

    – Grundprincipen är att de berörda ska ha minst samma ekonomiska ställning efter ledningen byggts som innan, säger han.

    – Ersättningarna utgår ifrån marknadsvärdena och kommer med ett påslag på 25 procent.

    Inom de närmaste månaderna väntas Energimarknadsinspektionen säga ja eller nej till Svenska Kraftnäts begäran om att få bygga ledningen. Beslutet kan överklagas till regeringen. Förslaget från nätverket mot 400-kilovoltsledningen är ett generellt arrende, som innebär högre ersättningar till markägarna än vad Svenska Kraftnät erbjuder.

    – Det skulle bli mer rättvist, säger Karl-Johan Axelsson.

    Han driver ett lantbruk med kor i Baggetorp i Oskarshamns kommun.

    – Min största verksamhet är skogsbruk, säger han.

    15 hektar skog försvinner

    Sedan många år går en 400-kilovoltsledning, den så kallade Alvestaledningen, genom hans skog. I anslutning till denna planerar Svenska Kraftnät nu att anlägga Ekhyddan-Hemsjöledningen. Målsättningen är att den ska tas i drift år 2023.

    – Då försvinner ytterligare cirka 15 hektar skog för mig. Självklart påverkar det min verksamhet, säger Karl-Johan Axelsson.

    – På dessa arealer kommer jag aldrig kunna ha någon skog, vindkraftverk, fritidshus, eller vad jag skulle vilja använda marken till.

    – Hur många hektar kan man ta från en skogsägare utan att ersätta henne eller honom fullt ut? Vi har ställt frågan till regering och prövande domstolar, men inte fått något svar.

    Svenska Kraftnät har flera gånger de senaste åren justerat den planerade ledningens sträckning genom Sydostsverige.

    Det har inneburit att vissa markägare inte längre behöver frukta att få ledningen på just sina ägor.

    – Men genom nätverket är vi många som håller ihop. Vi vill ha en rimlig helhetslösning. Oavsett var ledningen dras ska markägaren få en skälig ersättning, säger Karl-Johan Axelsson.

     Karl-Johan Axelsson är en av flera markägare i Baggetorp som tagit initiativ till gemensamma protester mot den planerade 400-kilovoltsledningen genom sydöstra Sverige.
    Karl-Johan Axelsson är en av flera markägare i Baggetorp som tagit initiativ till gemensamma protester mot den planerade 400-kilovoltsledningen genom sydöstra Sverige. FOTO: Fredrik Loberg

    Kraftledningen Ekhyddan – Hemsjö

    I framtiden väntas en ökning av eltransporterna genom sydöstra Sverige. Det beror bland annat på den nya EU-stöttade förbindelsen NordBalt, mellan Nybro i Sverige och Klaipeda i Litauen, som togs i drift år 2016. För att klara framtida belastningar, i båda riktningarna över Östersjön, behöver stamnätet kring Nybro förstärkas. Därför planeras en luftburen 400-kilovoltsledning längs sträckan Ekhyddan-Nybro-Hemsjö. Svenska Kraftnät menar att någon markburen lösning inte är tillräckligt utvecklad ännu rent tekniskt, för att kunna klara eltransporterna på en så lång sträcka.

    Källa: Svenska Kraftnät

    Relaterade artiklar

    Till toppen