Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 24 september

    Forskare: Bättre foderekonomi med svenskt protein

    Kan svenska mjölkgårdar nå bättre ekonomi med gårdsprocessat kraftfoder från svenska proteinkällor? I många fall är det så, menar en grupp forskare vid SLU.

     Åkerböna är exempel på en proteinrik gröda som används i foder.
    Åkerböna är exempel på en proteinrik gröda som används i foder. FOTO: Hans Dahlgren

    Ett projekt som ska göra det enklare för svenska mjölkproducenter att ersätta sojabaserat proteinfoder med svenska proteinkällor drivs i regi av Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, tillsammans med Växa Sverige och andra rådgivnings- och forskningspartner.

    – Vi har fokuserat på att lösa de orosmoment som rör praktiska frågor i hanteringen, säger projektledaren Torsten Eriksson, universitetslektor vid SLU.

    – Det kan vara krångligt att få till rätt tekniska lösningar, och det finns oro för hygieniska problem och sämre mjölkproduktion till följd av varierande proteinhalt i foderstaten.

    Avslöjar foderkvaliteten

    Mjölkureavärdet påverkas av fodrets proteinhalt och kan användas för att avslöja varierande foderkvalitet. I ett av projektets delmoment, som nu är under utvärdering, varierades foderstatens proteinhalt abrupt under kontrollerade försök på SLU:s anläggning Lövsta lantbruksforskning, samtidigt som mjölkureahalten mättes.

    – Nu måste vi skapa lättillgängliga lösningar som många mjölkproducenter törs använda sig av, säger Torsten Eriksson.

     Projektets syfte är att göra det lättare för större mjölkgårdar att i större utsträckning hantera sitt eget kraftfoder och den råvara de köper från spannmålsodlare i närområdet.
    Projektets syfte är att göra det lättare för större mjölkgårdar att i större utsträckning hantera sitt eget kraftfoder och den råvara de köper från spannmålsodlare i närområdet. FOTO: Urban Bradhe

    Ett steg för att nå dit är ta fram en kalkylmodell för investeringen. Syftet är att lantbrukaren ska kunna göra en kostnadskalkyl och räkna på investeringskostnad och driftkostnad. Nästa steg är att stärka rådgivningen för inomgårdsmekanisering och foderhantering. Tillgången på specialister är väldigt liten, och i takt med att svenska mjölkgårdar växer i storlek blir de tekniska lösningarna mer komplexa.

    Ger även miljöfördelar

    Klimataspekten är också ett fokusområde inom projektet. Att kraftigt dra ner på importen av soja och oljepalm skulle också ge miljöfördelar och hjälpa till att förbättra bilden av svensk mjölkproduktion, menar forskarna.

    – Ett viktigt mål är att underlätta för svenska lantbrukare att använda inhemska proteinkällor i fodret. Så är det givetvis, säger Torsten Eriksson.

    Relaterade artiklar

    Till toppen