Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 26 mars

    Batteriskandalen upprör lantbrukare: En skamfläck

    Örebro.

    Tonvis med batterikross har grävts ner eller lämnades i naturen i Mälardalen. I Örebro står batterimassorna kvar nära både jordbruksmark och diken – och efter en konkurs hamnar notan för saneringen hos kommuninvånarna.

     Säckarna är fulla med batterikross, den svarta massa som finns i småbatterier. LRF Örebro är kritiskt till att säckarna har fått stå oskyddat i över ett år.
    Säckarna är fulla med batterikross, den svarta massa som finns i småbatterier. LRF Örebro är kritiskt till att säckarna har fått stå oskyddat i över ett år. FOTO: Cecilia Persson

    Vårbruket väntar på att få komma i gång, men vi är på plats för att titta på de många säckarna fulla med batterikross som står bara en grusväg bort från fälten.

    – Det är verkligen en skamfläck. Vi har Hjälmaren inte långt härifrån och de som brukar marken här i närheten är naturligtvis oroliga för vad det får för effekter, säger Per Willén, lantbrukare och regionordförande för LRF Örebro.

    Det är många ton miljöfarligt avfall som dumpats här strax söder om Örebro. Det har sett ut såhär sedan vintern 2019, enligt Per Willén. Fler och fler påsar har gått sönder.

    – När höstregnen kom förstod vi att det kunde lakas ut. Det är bedrövligt att det har fått stå såhär, säger Per Willén.

     Per Willén.
    Per Willén. FOTO: Cecilia Persson

    Brottsutredningen om den så kallade batterihärvan är omfattande. Det handlar om nästan 2000 ton batterikross som dumpats eller grävts ner på flera platser i Örebro, Kumla och Eskilstuna. Det är innehållet från småbatterier som hamnat på helt fel ställe, och i säckarna finns krossade massor av innehållet, så kallad ”black mass”.

    – Vi vet att de innehåller tungmetaller i en halt som verkligen inte är bra för miljön, säger Johanna Elfving, enhetschef på miljöskyddsenheten på Örebro kommun till ATL.

    Hon fortsätter:

    – Vattnet i diket intill är starkt påverkat, men några hundra meter nedströms är värdena tillbaka som de var innan upplaget. Så det är tur i oturen.

    Dömdes i hovrätten

    Fifflet med batterimassorna började när en anställd på ett återvinningsföretag gjorde upp med ett antal personer om att ta hand om batteriavfallet mot betalning.

    Det mesta grävdes enligt polisutredningen ned på en lantbruksfastighet i Mellansverige. Annat skottades undan på industrimark eller lämnades ovan jord, som här utanför Örebro.

     Säckarna innehåller så kallad black mass; en fraktion som uppstår när alkaliska batterier krossas. Black mass är farligt avfall eftersom det innehåller höga halter av zink och nickel.
    Säckarna innehåller så kallad black mass; en fraktion som uppstår när alkaliska batterier krossas. Black mass är farligt avfall eftersom det innehåller höga halter av zink och nickel. FOTO: Cecilia Persson

    I mars dömde hovrätten fyra personer för miljöbrott, varav två fick fängelsestraff och näringsförbud. Samtliga åtalade har nekat till anklagelserna.

    Under tiden rättsprocesserna pågått har det miljöfarliga avfallet fått stå. Det har inte skyddats från regn eller lagts i containrar för att hindra urlakningen. Det gör Per Willén förbannad.

    – Om miljökontoren hittar det minsta fel hos bönder är det åtgärd och viten direkt. Vi får inte spilla en fläck med gödsel. Men det här får stå och ha sin juridiska gång. Det känns inte som om vi är lika inför lagen, säger han.

    Per Lilja (S), ordförande i miljönämnden i Örebro kommun, säger att han förstår att folk är otåliga för att det tar tid.

    – Fick jag bestämma skulle det hämtas i morgon. Men det handlar om väldigt stora kostnader och så är det juridiskt väldigt komplicerat. Om vi skulle täcka över säckarna, skulle kommunen ha blivit ansvarig för massorna då? Det är sådana saker vi har behövt utreda med våra jurister.

    I mitten av mars gick det inblandade återvinningsföretaget i konkurs. Nu tyder mycket på att kommunerna får ta notan, även om de kan försöka fakturera konkursboet.

    – Utgångsläget är ju att den som smutsar ner ska betala. Men vi har fått budgetera om pengar för att förbereda de här kostnaderna och det har tagit tid, säger Per Lilja.

    Det kan kosta flera miljoner kronor att få bort batterimassorna bara i Örebro kommun, men förhoppningsvis ska de vara borta före sommarens slut.

    – Antagligen skickas det till förbränning i en anläggning som kan ta emot miljöfarligt avfall. Det går att återvinna en del av avfallet men sådana anläggningar har vi inte i Sverige, säger Johanna Elfving.

    Per Willén tycker att avfallsbranschen måste kontrolleras mer.

    – Läxan av det här är att det behövs bättre system och bättre system för att kontrollera en sådan här verksamhet, avslutar han.

    ATL har utan framgång försökt nå företrädare för det konkursade återvinningsbolaget.

    MER OM BATTERISKANDALEN:Miljöfarligt avfall dumpat på åkerFängelse efter nedgrävning av batterikrossMEST LÄST PÅ ATL:Olönsamt med 74 tons timmerbilarToyotas nya vätgasbil övertrumfar vanliga elbilarReglerna: Då får barn köra traktor på gårdenEfter tvisten med kyrkan – nu går de i konkurs

    Batterihärvan i Mälardalen

    Miljökontoret på Örebro kommun gör en polisanmälan sommaren 2019 om ett misstänkt miljöbrott, anmälan rör ett stort antal vita säckar som står på en fastighet i Örebro. Ungefär samtidigt har miljökontoret i Kumla fattat misstankar när de av en slump kontrollerar innehållet i schaktmassor från ett företag.

    Polisen kopplas in i en omfattande polisutredning. NFC (Nationellt forensiskt center) analyserar innehållet i de vita säckarna som hittas. Genom förhör med anställda på fastigheten i Örebro får polisen veta att säckarnas innehåll fraktats till en fastighet i Kumla.

    När fastigheten undersökts visar det sig att innehållet kommer från ett återvinningsföretag som tar emot och hanterar 70 procent av Sveriges insamlade batterier.

    Enligt polisutredningen misstänks en högt uppsatt person på företaget tillsammans med ytterligare tre personer ha gjort upp en affär om att hantera batterikrosset mot betalning. Detta ska enligt polisen ha gjorts med ont uppsåt där samtliga inblandade ska ha förstått att det var olagligt.

    En av de inblandade misstänks ha grävt ner en stor del av avfallet på sin egen gård i Mellansverige. Ingen av de inblandade hade tillstånd att ta emot farligt avfall.

    I Örebro tingsrätt döms samtliga fyra åtalade till fängelse i som mest tre år för miljöbrott och får näringsförbud. Det är de högsta straffen någonsin för miljöbrott i Sverige.

    Hovrättens dom i februari mildrar påföljderna, och dömer två av de inblandade till enbart villkorlig dom. Domstolen slår också fast att det är det inblandade återvinningsföretaget som har ansvaret för ta hand om de dumpade massorna och sanera marken, men i mitten av mars går bolaget i konkurs.

    Det handlar nu om tusentals ton med avfall i Örebro, Eskilstuna och även Karlskoga kommun som kommunerna måste ta hand om.

    Källa: Polisen, P4 Örebro

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen