Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 3 april 2009

    Både mjölk och kött i samma ko

    Hur klarar man att försörja familjen med bara 35 kor? Satsa på kombikor för både mjölk och kött.

    Fleckviehkorna är nyfikna och har ett trevligt kynne. Här smakar en av kvigorna på reporterns stövel. Foto: Torbjörn Esping
    Fleckviehkorna är nyfikna och har ett trevligt kynne. Här smakar en av kvigorna på reporterns stövel. Foto: Torbjörn Esping

    ALMUNGE ATL
    På Vallby gård har Anne och Lars Jansson successivt bytt ut sina SRB och SLB mot den tyska kombirasen fleckvieh. Och det är inget de ångrar.
    – Hade vi inte bytt ras hade vi inte varit mjölkbönder längre. Hade vi inte haft en bra slaktlikvid så hade det inte gått, för mjölkpriset är ju skandalöst dåligt, säger Anne Jansson och sammanfattar fördelarna som hon ser.
    – Du har samma mjölkmängd på mindre mängd kraftfoder, samtidigt som du har större slaktutbyte.
    Medan vi äter grytan på de möra ytterlårsbitarna av fleckvieh berättar Lars och Anne Jansson hur de av en slump hittade sin nya mjölkko.

    Theresia mjölkade bra
    En av döttrarna köpte en kalv i besättningen 1985 för fem kronor. Kvigan var hälften simmental och skulle egentligen ha slaktats, men fick gå kvar och kalva in. Theresia, som kon hette, mjölkade förvånansvärt bra.
    – Efter tredje laktationen var det bästa kon vi hade, skrattar Lars Jansson.
    – Då var hon uppe på 32 liter och höll det hela laktationen. Men efter fjärde kalvningen fick hon vasst så vi fick skicka henne till slakt, och då fick vi väldigt bra betalt.

    Ingen lågland kvar
    Sedan tio år inseminerar de alla kor med importerad sperma, och de sista spåren av lågland är snart utkorsade från ladugården.
    Korna fodras med 16 kilo ensilage och 8 kilo kraftfoder per dag, och mjölkar 8 000 kilo i medel. Proteinhalten i mjölken är 3,5 procent och fetthalten 4,0.
    – En fördel är att de har väldigt mycket kasein precis som fjällkorna. Så det går åt mindre mängd mjölk för att göra ett kilo ost, säger Anne Jansson.

    Mjölkproduktionen är ekologisk och mjölken levereras till Arla.
    I ladugården och stallet är skillnaden mot vanliga magra mjölkdjur är tydlig. Inte bara på färgen utan framför allt på kroppen. Korna, kalvarna och kvigorna är runda och robusta.
    Femmånaders tjurkalvar med en slaktvikt på 130 kilo kan de sälja för 6 000 kronor till ett slakteri i närheten.
    Korna har mer kött och får bättre klassning vid slakt, ofta O+ eller R-.
    – På utslagskor har du högre köttprocent. Vi hade en som slaktade ut 54 procent, inte 45 som man räknar med på en vanlig mjölkko.

    Trevliga kor
    Dessutom har djuren ett nyfiket och trevligt kynne. ATL:s utsände får sig några rejäla slick.
    – Man måste bli glad när man går ut i ladugården. Man måste ha roliga kossor. Det är stora lugna kossor som man får väcka för att mjölka. Det är ingen stress och inga sjuka djur.

    Torbjörn Esping

    Relaterade artiklar

    Till toppen