ATL bakade växthuseffekten
Med ojämna mellanrum julbakas det på ATL. Någon aktuell företeelse gestaltas i deg, och vad är mer aktuellt i år än växthuseffekten. Att baka något sfäriskt var dessutom en lagom utmaning. Med ATL:s beprövade bakmetod är det inte längre någon match att baka saker som består av platta ytor.
Jorden skulle omgärdas med klimatgaser var tanken. Det verkade enklast att applicera någon rökframkallande anordning inuti och låta röken sippra ut genom hål i jordskorpan. Inte så realistiskt kanske, men hur realistiskt blir någonting när man gör det i pepparkaksdeg?
Man behöver en kavel, bågfilsblad, rasp och sprits. Vi brukar ha en vinkelhake också men den hittade jag inte. Fast den behövdes ju inte den här gången. Dessutom behövs cirka ett kilo pepparkaksdeg, en fotboll och aluminiumfolie.
Dela fotbollen
Man delar fotbollen i två halvor, klär dem i folie och lägger pepparkaksdeg över. Första försöket med en stor degblaffa gick inte bra. Det var svårt att vika och allt havererade i ugnen. Andra försöket gick bättre, med sex trekantiga bitar som i tur och ordning applicerades på bollhalvan.
Fotbollar tål ugnsvärme förvånansvärt bra. Åtminstone om gummiblåsan är urtagen.
ATL:s kristyrexpert Marianne ritade kontinenter och vågor med sprits och karamellfärg, och valnötter blev verklighetstrogna bergskedjor. Kollegan Härje bidrog med en delfin i röd marsipan.
Svårt med rök
Återstod röken. Många förslag levererades, de flesta dock storskaliga och dyra. Ett försök gjordes med Teknikmagasinets partyrök på sprejburk. Den skulle kunna marknadsföras som osynlig rök.
Det enkla visade sig vara det bästa. En ångmaskinsbrännare, en metatablett och en bit pepparkaka i ger lagom med rök. Pepparkakan ska vara så stor att den begränsar lågan, då pyr det bäst.
Några draghål borrades i södra halvklotet och ett tiotal utloppshål i det norra. Brännaren ställdes på en tillklippt folieform på botten på klotet, metatablett och pepparkaka fyrades på och voilà, växthuseffekten i pepparkaksskepnad! Lars Vernersson