Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 11 januari

    Minst 60 miljoner i stödpengar ska betalas tillbaka

    Har du fått för mycket pengar i jordbrukarstöd? Då kan du vänta dig ett återkrav.

    Just nu jobbar länsstyrelserna över hela landet med 22 000 ärenden där lantbrukaren kan bli skyldiga att betala tillbaka stödpengar.

     Patrik Alenfelt, Jordbruksverket.
    Patrik Alenfelt, Jordbruksverket. FOTO: Jordbruksverket

    Det är väl känt att handläggningen och utbetalningen av flera stöd inom landsbygdsprogrammet varit kraftigt försenade. Huvudorsaken har varit att länsstyrelserna inte har fått IT-stöd från Jordbruksverket i den omfattning som krävts.

    Jordbruksverket och länsstyrelserna har prioriterat att i möjligaste mån få fart på utbetalningarna. Det har gjort att den enligt EU-reglerna nödvändiga hanteringen av återkrav har blivit lidande och för detta har EU-kommissionen kritiserat Sverige.

    I september 2020 satte regeringen ner foten och lovade kommissionen att handläggningen av återkraven för åren 2015-2019 skulle klaras av inom ett år.

    – Det rör sig om cirka 22 000 ärenden att handlägga. Alla ärenden kommer inte att leda till att stödpengar ska betalas tillbaka, men alla ärenden måste utredas, säger Patrik Alenfelt, chef för Jordbrukarstödsektionen på Jordbruksverket.

     Den främsta orsaken till förseningarna har varit att länsstyrelserna inte har fått IT-stöd från Jordbruksverket i den omfattning som krävts.
    Den främsta orsaken till förseningarna har varit att länsstyrelserna inte har fått IT-stöd från Jordbruksverket i den omfattning som krävts. FOTO: Börge Nilsson

    Går att bestrida

    Många ärenden således, men i de flesta fall gäller det inte speciellt stora pengar. Patrik Alenfelt bedömer att totalbeloppet som kan bli aktuellt för återbetalning ligger i intervallet 60 till 80 miljoner kronor.

    Ungefär hälften av återkraven avser direktstöd, andra hälften gäller stöd i landsbygdsprogrammet. Hanteringen av återkraven skiljer sig åt och lantbrukaren kan beröras av olika typer av ärenden.

    – Beslut om återkrav av direktstöd kan överklagas. I landsbygdsprogrammet kan inte återbetalningsbeslut överklagas, men innan beslut om återbetalning skickas det dock ut ett slutligt utbetalningsbeslut som kan överklagas. Det går även att bestrida återkravsfakturan, säger Patrik Alenfelt.

    Parallellt med återkravsarbetet fortsätter länsstyrelsernas arbete med de försenade stöden i landsbygdsprogrammet. Länsstyrelsen har det IT-stöd de blivit lovade av Jordbruksverket, men det finns ärenden från 2015 och framåt som ännu inte är avslutade.

    – Det är förhållandevis lite kvar jämfört med tidigare, men man har en ryggsäck kvar på länsstyrelserna. Hur mycket är svårt att kvantifiera, säger Patrik Alenfelt.

    Sveriges tillkortakommanden avseende återkraven innebär en risk för sanktioner från EU. Kommissionen kräver att det ska finnas en återkravshantering i stödsystemet. Om åtagandet uppfylls senast i september 2021 klarar sig Sverige.

    Annars väntar hårda bandage.

    – Om inte uppgiften att hantera återkraven är löst kan den yttersta konsekvensen bli att Jordbruksverket mister sin ackreditering att betala ut EU-stöd, säger Patrik Alenfelt.

    Någon risk för sanktioner på grund av eftersläpande stödutbetalningar finns inte. EU-reglerna säger visserligen att stöd ska vara utbetalda till 95 procent senast 30 juni året efter stödåret. Men för stöd inom landsbygdsprogrammet började inte dessa regler gälla förrän 2019.

    – Hade de reglerna gällt från början hade vi kanske kunnat få någon påföljd. För 2019 klarade vi deadline med god marginal. Vi ligger bra till även för 2020, utbetalningar pågår enligt plan, säger Patrik Alenfelt.

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen