Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 28 november 2019

    Arla svänger helt om ekotillägg för uppbundna kor

    Inget stoppdatum för uppbundna kor, det var Arlas remissvar i Jordbruksverkets utredning om lösdrift. Men sina egna ekologiska bönder ger man bara en respit på drygt fyra år. Sedan är det slut på ekotillägg till dem som har uppbundna kor.

     I Jordbruksverkets utredning om lösdrift vilel Arla inte ha något stoppdatum för uppbundna kor. Men nu ger bolaget sina egna ekologiska bönder fyra års respit för att bygga om.
    I Jordbruksverkets utredning om lösdrift vilel Arla inte ha något stoppdatum för uppbundna kor. Men nu ger bolaget sina egna ekologiska bönder fyra års respit för att bygga om. FOTO: Marion Palm

    I somras presenterade Jordbruksverket sin utredning om lösdrift av djur. Arla skrev i sitt remissvar att man inte vill se något stoppdatum alls för uppbundna system, eftersom de ändå avvecklas successivt.

    Om omställningen ändå skulle snabbas på, ville Arla ha en övergångsperiod på 15 år, men då i kombination med kraftfulla ekonomiska stöd eftersom det handlar om stora investeringar. Ett förbud utan stöd skulle enligt Arla innebära att 800 Arlagårdar skulle försvinna. Arlas svenska mjölkproduktion skulle minska med 14 procent.

    Negativa effekter

    Flera remissinstanser gick på samma linje och Jordbruksverket lyssnade. Slutsatserna från utredningen var att ett snabbt förbud mot uppbundna djur skulle få en rad negativa effekter, som färre arbetstillfällen och minskad livsmedelsförsörjning och biologisk mångfald. Omställningstiden för kor bör bli 10–15 år, i kombination med ekonomiska stöd och rådgivning. Fäbodbruk och gårdar som arbetar med att bevara lantraser bör undantas.

    Nytt besked

    Kort därefter ändrar sig Arla. Enligt vad ATL erfar kör styrelsen över ekogruppen och beslutar att alla ekologiska gårdar senast 2024 ska ha byggt om till lösdrift, annars får de inte eko mjölkstillägget.

    Totalt påverkas drygt 100 gårdar. Lösdrift är också ett krav på de producenter som ska leverera ”specialmjölken”, omstöpningen av Arlamjölken som ska ge 8 öre i merbetalning.

    – Bakgrunden till beslutet är att ekomjölken inte går speciellt bra. Den har tappat mycket försäljning när konsumenterna gått över till växtbaserat. Konsumenten tycker kanske inte att ekomjölken är relevant längre och vi har diskuterat hur vi ska gå vidare. Då kom vi fram till att det kanske var dags att sätta ett slutdatum för dispensen för uppbundna kor, säger Kajsa Petersson på Fornby gård, som sitter i Arlas ekogrupp.

    ”Ska vara spjutspetsen”

    I remissvaret till Jordbruksverket ville Arla inte se något slutdatum, i andra hand en omställningstid på 15 år, kopplat till kraftiga investeringsstöd. Varför ändrade ni er?

    – Det svaret gäller fortfarande för den konventionella produktionen. Där vore det katastrof om man genomförde ett förbud mot uppbundet så snabbt. Men eko ska vara spjutspetsen och gå

    före.

    Resonerar Arla som så att det inte gör så mycket om ni tappar ekomjölksproducenter eftersom ni ändå har ett överskott?

    – Tvärtom, vi måste göra något med eko­mjölken, annars måste vi sänka ersättningen jättemycket. Det här är ett sätt att göra eko­mjölken relevant igen, säger Kajsa Petersson.

    Slut på investeringsstödet och dåligt betalt för mjölken. Hur ska de små gårdarna mäkta med att ställa om på så kort tid?

    – Vi förstår att de har en tuff ekonomisk sits, och det var ett tufft beslut att ta, men vi måste se till den ekologiska mjölken som helhet och till Arla som före­tag. Tappar vi för stor del av ekomjölksförsäljningen drabbar det hela företaget.

    Uppbundna djur på 1 600 mjölkgårdar

    Enligt Jordbruksverket finns det cirka 1 600 mjölkgårdar med sammanlagt 177 000 djur som helt eller delvis har uppbundna djur. 800 av gårdarna levererar mjölk till Arla. Drygt 100 av dessa gårdar är ekologiska.

    Jordbruksverket bedömer att en omställning till lösdrift för dessa gårdar skulle kosta mellan 5 och 7 miljarder kronor. Arla gör bedömningen att det handlar om mellan 8,8 och 9,2 miljarder kronor.

    Den sammanlagda intäkten för mjölkbranschen hamnade förra året på 10,5 miljarder kronor.

    Kravs regler säger att alla djur ska vara frigående, men gör ett undantag för besättningar med max 45 mjölkkor, förutsatt att djuren rastas två gånger i veckan när det inte är betessäsong.

    Läs mera i Jordbruksverkets rapport 2019:17, ”Krav på att hålla djur lösgående”.

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen