Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 11 februari

    Arla: ”Mest omtumlande krisen någonsin”

    Arla Foods klarar att leverera en försäljning i nivå med fjolåret, men backar något i Sverige. Styrelsen föreslår att efterlikviden ska bli 0,75 eurocent högre än normalt.

    Det är svårt att beskriva 2020 som något annat än ett omtumlande år.

    Men när Arla Foods presenterade sitt bokslut var fjolårets omsättning i linje med hur det såg ut 2019. Koncernen omsatte 10,6 miljarder euro, hundra miljoner mer än i fjol.

    Och det är ökad varumärkesförsäljning som räddar resultatet eftersom försäljningen till Food Service och livsmedelsindustrin föll så kraftigt under fjolåret.

    Den kraftiga omställningen på marknaden beskriver Arla Foods koncernchef Peder Tuborgh som ”den mest utmanande kris Arla någonsin upplevt”.

     Peder Tuborgh, koncernchef Arla Foods.
    Peder Tuborgh, koncernchef Arla Foods. FOTO: Arla

    Höjd efterlikvid

    Utmaningarna har också varit stora för många mjölkbönder med högre produktionskostnader och ökade foderpriser samtidigt som mjölkpriset inte höjts särskilt mycket. Arlaintjäningen – som mäter det värde som Arla skapar per kilo mjölk från ägarna – uppgick till 36,9 eurocent 2020, jämfört med 36,6 eurocent 2019. 

    Men med koncernresultatet i ryggen föreslår nu styrelsen att efterlikviden till bönderna ska bli 1,75 eurocent per kilo mjölk, alltså 0,75 eurocent högre än normalt.

    ”Styrelsen är glada över att kunna föreslå representantskapet en högre efterlikvid tack vare kooperativets starka 2020-resultat. Men vi inser fullt ut att bönderna står inför ökande produktionskostnader och ytterligare krav.  Det här är en utmaning i hela Europa som måste bemötas av åtgärder inom hela mejeribranschen och en bredare intressentgrupp”, säger Arla Foods styrelseordförande Jan Toft Nørgaard som anser att a contopriset legat på en konkurrenskraftig och relativt stabil nivå under 2020 jämfört med konkurrenterna.

     Arla Foods styrelseordförande Jan Toft Nørgaard.
    Arla Foods styrelseordförande Jan Toft Nørgaard. FOTO: Arla

    Kända varumärkena sålde bra

    Som väntat blev Arlas Food Service-segment ett sänke för resultatet förra året. Försäljningen nästan halverades under våren när viruset spred sig. Det såg ett tag bättre ut igen när många länder drog tillbaka sina restriktioner på sommaren. Men sedan kom hösten och den andra vågen och snart kanske också en tredje sådan. Totalt föll Arlas försäljning av egna varumärken inom Food Service med 12 procent jämfört med 2019.

    I stället samlades familjer hemma i sina kök, fler bakade och lagade mat och Arlas globala varumärken Lurpak och Puck drog i väg och ökade sin försäljning med över nästan 15 respektive 11 procent. Arla-varumärket ökade mer blygsamt i jämförelse med 3 procent.

    Ökad invägning i Sverige

    I Arla Sverige gick försäljningen lite sämre. Omsättningen sjönk med cirka 30 miljoner kronor och landade på 14,268 miljarder kronor.

    Huvudskälet uppges även här vara minskad försäljning inom Food Service, även om försäljningen i detaljhandeln ökade.

    Samtidigt stod mjölkinvägningen i Sverige på plus för första gången på många år. Vid årets slut hade den ökat med drygt 2,1 procent, något som också nämndes av Arla Foods koncernchef Peder Thuborg under presskonferensen:

    – Även i Sverige ökar produktionen äntligen och vi hoppas att det ska fortsätta och är jätteglada för det.

    Arlas eget sparprogram Calcium levererade betydligt bättre än 2019. Pengar sparades på logistik, leverenskedjor och lägre energipriser. Och så kunde man åka lite snålskjuts på att det blev billigare att vara arbetsgivare när många tjänstemän fick jobba hemifrån och inte kunde resa i arbetet.

    Angående Brexit konstaterar Arla att handelsavtalet mellan EU och Storbritannien, som slöts på julafton 2020, innebar att en stor risk för Arlas handel mer eller mindre försvann. Och avtalet kom i grevens tid. Affärerna rullar på som de ska även efter Brexit.

    – Vi är superglada för det. Om det inte hade blivit något avtal skulle det ha lett till ett sämre mjölkpris för alla bönder i Arla Foods. Det vi ser nu är goda nyheter för alla i Arla Foods, oavsett var man är i Arla Foods, sa Peder Thuborg under presskonferensen.

     För Arla Sverige minskade omsättningen med cirka 30 miljoner kronor. Men hushållens köp tickade på.
    För Arla Sverige minskade omsättningen med cirka 30 miljoner kronor. Men hushållens köp tickade på. FOTO: Cecilia Persson

    Räknar med utmanande 2021

    Är det värsta över är det många som frågar sig. I skrivande stund räknar Arla med många fortsatta utmaningar 2021.

    Men förhoppningen är att kärnvarumärkena kommer att fortsätta växa, men mindre än under 2020.

    Under året ska Arla investera 700 miljoner euro, bland annat i ett mjölkpulvertorn i Tyskland och bygga ut osttillverkningen i Danmark. De budgeterade intäkterna för året ligger mellan 10,3-10,6 miljarder euro.

    FAKTA: Nyckeltal Arla Foods 2020 (2019 års resultat inom parentes)

    Koncernomsättning

    10,6 miljarder EUR (10,5)

    Arlaintjäning

    36,9 eurocent/kilo (36,6)

    Mjölkvolym

    13,7 miljarder kilo (13,7)

    Nettoresultatandel

    3,2 procent (3,0 procent)

    Calciumbesparingar

    130 miljoner EUR (110)

    Skuldsättningsgrad

    2,7 procent (2,8)

    Källa: Arla Foods.

     Arlas nya Klöver mjölkdryck i butik, en av produktnyheterna 2020.
    Arlas nya Klöver mjölkdryck i butik, en av produktnyheterna 2020. FOTO: Oskar Schönning

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Läs mer om

    Till toppen