Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 28 februari

    Arla: 2019 blir ett utmanande mjölkår

    Arlas mjölkintjäning minskade i fjol. Och VD:n Peder Tuborgh talar om stora utmaningar framöver. Störst risk utgör Brexit som redan kostat bolaget drygt 1,6 miljarder kronor efter negativ valutaeffekt sedan pundet försvagats.

     Arlas VD Peder Tuborgh räknar med ytterligare ”ett år av politisk osäkerhet och mjölkprisfluktuationer”.
    Arlas VD Peder Tuborgh räknar med ytterligare ”ett år av politisk osäkerhet och mjölkprisfluktuationer”. FOTO: Arla Foods

    Vid lunchtid på torsdagen presenterade Arla hela sin årsredovisning från 2018.

    Som ATL tidigare berättat ökade Arlas nettoomsättning till 10,4 miljarder euro 2018, jämfört med 10,3 miljarder euro året innan och 9,6 miljarder euro under 2016. Men fjolårets nettoomsättning understeg dock rekordet från 2014, då den uppgick till 10,6 miljarder euro.

    Det stod klart redan den 20 februari när en kortversion av bokslutet presenterades på en presskonferens i Köpenhamn. Där framgick också att styrelsen föreslår att hela nettoresultatet på 290 miljoner euro, motsvarande 3 miljarder kronor, betalas ut till Arlabönderna. Förslaget antogs på torsdagen den 28 februari av Representantskapet.

    Valutaeffekter

    Av den fullständiga årsredovisningen framgår det även att Arlas intjäning räknat i eurocent per kilo mjölk sjönk något till 36,4 – mot 38,1 året innan och 30,9 under mjölkkrisåret 2016.

    Peder Tuborgh skriver i sitt VD-ord att 2018 avslutades starkt efter tuff start i början av året.

    Av årsredovisningen framgår det också att de senaste två årens ökade fettpriser minskat Arlas ”relativa konkurrenskraft för” dess feta varumärkesprodukter, vilket kostat bolaget cirka 125-175 miljoner euro, i relativt resultat jämfört med konkurrenterna. Det Brexit-försvagade pundet har också haft negativ resultatpåverkan.

    Men VD:n menar att bolaget ändå har lyckats balansera de negativa effekterna tack vare besparingar på motsvarande 114 miljoner euro, inom ramen för besparingsprogrammet Calcium som lanserades i fjol.

    Han vill också lyfta fram Arlas stora fokus på strategiska varumärken. Särskilt positiv har utvecklingen varit för märkena Arla, Puck och Starbucks.

    Försäljningen av produkter märkta med varumärket ”Arla” steg dock bara marginellt med 0,2 procent, motsvarande en omsättning på drygt 3 miljarder euro.

    Mellanöstern-förvärv

    Arla har ett 21-årigt licensavtal med den amerikanska jätten Starbucks som låter Arla producera och marknadsföra mjölkbaserade Starbucks-märkta kaffedrycker i Europa.

    ”I synnerhet ökade våra varumärken inom mjölk och yoghurt i en miljö (…) där trenden går mot minskad mejerikonsumtion och trots negativa valutaeffekter”, skriver VD:n.

    Han anser att köpet av det brittiska ekologiska varumärket Yeo Valley för mjölk, smör och matfet stärker bolagets position ”som världens ledande ekologiska mejeriföretag”.

    I december 2018 köpte Arla även en Bahrain-baserad ostverksamhet, för att stärka bolagets närvaro i Mellanöstern som är ett fokusområde utanför Europa och där koncernen vill förbättra sina tillväxtutsikter, heter det.

    Tillväxtländer lockar

    I rapporten skriver Arla att över sex miljarder människor i världen konsumerar mejeriprodukter och att en majoritet av dem är hemmahörande i tillväxtländer.

    Där har mejerikonsumtionen fördubblats de senaste 30 åren. I dag genererar dessa länder 85 procent av världens mejeritillväxt.

    Konsumtionsökningen för Arla-koncernens del var 4,4 procent på årsbasis i tillväxtländer, jämfört med utvecklade marknader där den växte med 2,5 procent.

    Men en svag krona och ett Brexit-försvagat pund inverkade negativt på omsättningen på bolagets tillväxtmarknader. Ändå ökade den där med totalt 4,6 procent till nästan 1,6 miljarder euro. 62 procent av fjolårets omsättning (6,5 miljarder euro) skapades dock i Arlas kommersiella zon ”Europe” som bland annat inkluderar Sverige.

    Brexit-risker

    Peder Tuborgh flaggar i sitt VD-ord även för att han räknar med ytterligare ”ett år av politisk osäkerhet och mjölkprisfluktuationer”. Han pekar på utfallet av Brexit som en ”betydande risk”.

    Det finns närmare 2 300 Arlabönder och totalt 3 387 Arlamedarbetare på 11 produtkionsanläggning i Storbritannien. Bolaget omsatte förra året 2,7 miljarder euro i landet som bidrar med hela 26 procent av Arlas totala omsättning. Det medför en betydligt högre Brexit-exponering än konkurrenterna har.

    Sedan britterna sa ja till Brexit den 23 juni 2016 har pundet försvagats. Och de negativa valutaeffekterna har hittills kostat Arla 150 miljoner euro, motsvarande 1,6 miljarder kronor.

    Peder Tuborgh konstaterar dock att Arla tack vare sitt besparingsprogram Calcium, blivit ännu motståndskraftigare mot bland annat Brexit-effekter.

    Totalt ska minst 400 miljoner euro sparas in till 2021. En fjärdedel ska tillfalla mjölkbönderna via högre mjölkpris. Lika mycket ska återinvesteras i koncernen för att stimulera tillväxt. 2018 sparades 114 miljoner euro, som ATL berättat tidigare. Det var långt över målet på 30 miljoner euro.

    Förbättring mot 2017

    Det är fortfarande oklart hur Arla presterade gentemot sina konkurrenter, så kallad ”peergroup performance”. Anledningen uppges vara att konkurrenterna ännu inte släppt sina bokslut. Men koncernen hävdar att deras egna analyser tyder på en förbättring jämfört med 2017.

    Samtidigt framgår det, som ovan nämnt, att de ökade fettpriserna kostat Arla mellan 125-175 miljoner euro i så kallat relativt resultat, jämfört med bolagets konkurrenter.

    Mjölkinvägning i siffror – 2018

    Invägningen av mjölkråvara räknat i miljoner kilo minskade marginellt till 13 903 (13 937) och har legat stabilt kring 13 900 de senaste fem åren.

    Störst var den danska invägningen som uppgick till 4 937 miljoner kilo, följt av Storbritannien (3 196) och Sverige (1 826).

    Flest ägare/Arlabönder återfanns i Sverige förra året där de var 2 630 till antalet, följt av Storbritannien (2 289) Danmark (2 593), Tyskland (1 841). I Belgien, Luxemburg och Holland har 702, respektive 202 och 62 Arlabönder.

    Några nyckeltal (EURO)

    Arlas rörelseresultat (EBIT) eller vinst före räntor och skatter förbättrades till 404 mkr (383). Det blev dock lägre än 2016. Då uppnåddes den högsta EBIT-siffran de senaste fem åren: 505 mkr.

    Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick förra året uppgick till 652 mkr. Det var nära en fördubbling jämfört med året innan då det landade på 386 mkr. 2016 då uppgick det dock till 806 mkr – och året dessförinnan till 669 mkr.

    Skuldsättningsgraden minskade marginellt till 2,4 procent förra året. Samtidigt ökade räntetäckningsgraden till 14,9 procent (12,9).

    Relaterade artiklar

    Till toppen