Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 23 juli

    Årets Sverigeflagga är en hyllning till Cancerfonden

    Per-Johan och Katrine Andersson har gjort det igen. Årets Sverigeflagga består av 158 rundbalar och är en hyllning till Cancerfonden och svenskt lantbruk.

     En hyllning till Cancerfonden och till svenskt lantbruk. Så sammanfattar Per-Johan Andersson sitt uppmärksammade flaggbygge.
    En hyllning till Cancerfonden och till svenskt lantbruk. Så sammanfattar Per-Johan Andersson sitt uppmärksammade flaggbygge. FOTO: Tor Karlsson

    Den färgade plasten köps sedan många år tillbaka in av lantbrukare som vill stödja cancerfondernas arbete. Blå står för prostatacancer, gul för barncancer och rosa för bröstcancer. I år har det gått åt omkring 70 blåfärgade balar och något fler gula för att bygga upp Sverigeflaggan hemma hos Per-Johan och Katrine Andersson på Flata Lantbruk mellan Sundsvall och Östersund.

    – Det har varit en tradition sedan tre år tillbaka, och i år är den gjord i 3D. Det är mest en rolig grej och första året vi gjorde den blev den en väldig uppståndelse som sammanföll med fotbolls-VM. Många trodde att vi var fotbollsfantaster men så är inte fallet utan vi vill visa att vi stödjer Cancerfonden och att vi håller det svenska landskapet öppet. Det är det budskapet vi vill ge.

     Per-Johan och Katrine Andersson har gjort Sverigeflaggor i flera år. Bilden är från ett tidigare flaggbygge.
    Per-Johan och Katrine Andersson har gjort Sverigeflaggor i flera år. Bilden är från ett tidigare flaggbygge.

    Genom åren har konstverket beskyllts för att vara rasistiskt, och uppmärksamheten som det ger har därmed beskrivits som negativ för svenskt lantbruk. Men så är det alltså inte, berättar Per-Johan Andersson.

    Kan du berätta lite om platsen den står på?

    Det är en arrendemark som vi har efter Ljungan och som syns ganska väl från vägen. Det är väldigt många turister som ser flaggan när de åker genom landskapet. Tidigare år har vi i stället haft den hemma på ladugårdsbacken, och då är det så klart inte lika många som har sett den.

    I år är flaggan i 3D rakt igenom, vilket innebär att Per-Johan Andersson, som har haft ansvar för vallskörden i år, har fått lägga ganska mycket tankekraft på sitt flaggbygge.

    Året flagga ska ha ett genomgående bra fodervärde och tanken är att den ska stå kvar till vintern då den ska utfodras till tjurarna. Paret Andersson bedriver uteslutande köttproduktion på heltid med 60 dikor av simmentalras, men köper även in kalvar. Skogsbruk finns också vid sidan av. I takt med att korna och tjurarna utfodras kommer alltså flaggan bestå, även när den skalas ner.

     Flaggan syns väl från vägen...
    Flaggan syns väl från vägen... FOTO: Tor Karlsson
     ... och från luften.
    ... och från luften. FOTO: Tor Karlsson

    På gården används färgerna dels för att särskilja olika kvalitéer och fält, och den gula nyansen används främst för att markera att de innehåller halm. Färgerna dokumenteras också i traktorns dator, berättar Per-Johan Andersson.

    Inspirerades av Finland

    Han hade läge och med viss avund riktat sina blickar mot Finland, när han 2017 frågade sin foderförsäljare om Lantmännen inte kunde börja leverera gul plast. Så när försäljaren till slut ringde och meddelade att den gula plasten fanns i sortimentet var det bara att sätta i gång.

    – Vi ser att det går till något bra. Varje folierulle i färg kostar fem kronor mer, men då betalar också Lantmännen och Trioplast fem kronor var. Så indirekt skänker vi 15 kronor för varje rulle. På ett år handlar det om ungefär 2 000 kronor för vår del. Så har man ett lantbruk som omsätter 2-2,5 miljoner kronor och inte har råd med 2 000 kronor så finns det nog andra saker man kan spara in på. Alla känner nog någon som är drabbad eller som kommer att drabbas.

    Sist men inte minst undrar vi också hur årets vallskörd har varit?

    – Det första fodret var det inte någon jättebra kvalitet på, men efter lite gödsling har det blivit bättre. Jag är inte alls orolig. Men på olika håll har vissa fått väldigt dåligt med foder. Vi tar normalt två skördar på mycket av arealen.

    Relaterade artiklar

    Till toppen