Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 8 augusti

    Stora volymer och hög kvalitet på årets skörd

    Kvaliteten på den svenska spannmålsskörden ser ut att blir bra, uppger landets tre analysföretag för ATL.

    – Jag känner mig ganska lugn och hoppfull, men det är alltid nervöst när man öppnar avräkningsbreven, säger spannmålsodlaren Mats ­Andersson.

     Karoline Breivik på Hushållningssällskapets analysföretag Frökontrollen i Örebro vid utrustningen som mäter falltalet på vete.
    Karoline Breivik på Hushållningssällskapets analysföretag Frökontrollen i Örebro vid utrustningen som mäter falltalet på vete. FOTO: Oskar Schönning

    Ett nådens år. Så kan prognoserna för skörden 2019 sammanfattas. Först stora volymer, sedan den svaga valutan som pressar upp spannmålspriserna. Nu kommer också de första indikationerna på att kvaliteten är bra.

    Analysjätten Eurofins gör både analyser åt enskilda lantbrukare och på Lantmännens mottagningar.

    – Det lovar gott än så länge, absolut, säger Liselotte Petersson, ansvarig för spannmålsanalyser på Eurofins.

     Carsten Klaussen är VD för Svenska Foder och analysföretaget Optilab.
    Carsten Klaussen är VD för Svenska Foder och analysföretaget Optilab. FOTO: Oskar Schönning

    Lagom mycket sol hittills

    Hon får medhåll av Carsten Klaussen, VD för Svenska Foder och analysföretaget Optilab.

    – Det vete som har kommit in fram tills nu har fått lagom mycket sol och har haft fina proteinhalter, säger Carsten Klaussen.

    Förutom en rekordstor höstsådd av vete efter torkan i fjol tror han även att lantbrukarna har kunnat dra nytta av fjolårets gödsling.

    – Det kan finnas närings­reserver kvar i marken, som inte kunde tas upp i fjol. Jag tror att det har haft positiv effekt på årets skörd, säger Carsten Klaussen.

     Matilda Lönnemark, VD Frökontrollen Örebro, visar den apparat av märket Foss som följer standard i branschen när det gäller att mäta vatten- och proteinhalt i spannmål.
    Matilda Lönnemark, VD Frökontrollen Örebro, visar den apparat av märket Foss som följer standard i branschen när det gäller att mäta vatten- och proteinhalt i spannmål. FOTO: Privat

    Mäter enzym i kärnan

    På Hushållningssällskapets analysföretag Frökontrollen i Örebro visar VD Matilda Lönnemark den apparat av märket Foss som följer standard i branschen när det gäller att mäta vatten- och proteinhalt i spannmål.

    – Apparaterna kalibreras i nätverk och står överallt, både hos inköpare som Lantmännen och här hos oss. Hit kan lantbrukare skicka prover om de till exempel vill spara ett parti för senare försäljning, säger hon.

    Strax bredvid står den maskin som används för att mäta falltalet. Det har fått sitt namn från den tid det tar för en stav att falla genom ett provrör med gröt av vatten och mjöl från de kärnor som ska testas. Värdet anges i sekunder och det som mäts är närvaron av enzymet alfa-­amylas i spannmålskärnan. Ju högre falltal desto lägre andel enzym – i praktiken bättre mjöl med bättre bakningsegenskaper.

    – 200 sekunder är bra, medan 60 sekunder är dåligt. Det går att ha falltal upp till 400 sekunder, säger Matilda Lönnemark och tar fram en gammal plansch som visar hur högt falltal ger bröd med tät struktur medan låga falltal ger större håligheter i brödet.

    Mats Andersson driver en gård i Östra Karaby utanför Eslöv tillsammans med sin fru Annika Andersson. Han har hållit på sedan 1992 och har i år haft skörd på 10 till 10,5 ton vete per hektar.

    – Så högt har jag aldrig haft tidigare. I fjol låg det på ungefär tre ton per hektar så det är en enorm skillnad, säger han.

     Mats Andersson, Östra Karaby i Skåne. Har fått en bra skörd av vete 2019 och väntar nu på besked om kvaliteterna.
    Mats Andersson, Östra Karaby i Skåne. Har fått en bra skörd av vete 2019 och väntar nu på besked om kvaliteterna.

    Siktar på brödvete

    Totalt har Mats Andersson levererat 180 ton vete till Trollenäs Lantmannaaffär/Svenska Foder i år. Sorten är Praktik och siktet är inställt på att det ska klassas som brödvete. Han berättar att han brukar ligga lite lågt på protein.

    De stora volymerna kan sänka proteinhalten ytterligare och en nedklassning av vetet till foderråvara skulle innebära att han går miste om cirka 50 000 till 60 000 kronor. Men magkänslan är bra, säger Mats Andersson, som vid intervjun med ATL gör sig beredd att hoppa upp i tröskan igen. På fälten finns både maltkorn och havre och även här är siktet inställt på humankonsumtion.

    – Jag ska prova kornet i eftermiddag. Men havren är fortfarande lite mjuk, säger Mats Andersson.

    Spänning in i det sista

    Skördevädret har bjudit på spänning in i det sista, med såväl regn som åska och sol. Vid denna tidnings pressläggning ser det något mörkare ut i tiodagarsprognosen, om än inte beckmörkt.

    – Usch, jag vågar knappt titta på väderleksrapporterna. Men hittills har vi klarat oss bra. Regnen har gått lite norr och lite söder om oss, säger Mats Andersson.

    Relaterade artiklar

    Till toppen