Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 9 januari

    Utvinning av växtproteiner på Alnarp

    En växtproteinfabrik byggs på Alnarp. Pilotanläggningen tas i drift om ett par månader. Fullskaleanläggningen kan bli verklighet inom några år.

    – Det nya i vårt tänk är att göra en kaskad av produkter ur växterna och sedan avsluta med biogas, säger Eva Johansson, professor på SLU Alnarp.

     Betblast kan bli en råvara i växtproteinfabriken.
    Bild 1/2 Betblast kan bli en råvara i växtproteinfabriken. FOTO: Hans Dahlgren
     Eva Johansson, professor på SLU Alnarp.
    Bild 2/2 Eva Johansson, professor på SLU Alnarp. FOTO: SLU

    Ett anslag på tio miljoner kronor från innovationsmyndigheten Vinnova möjliggör satsningen på växtprotein. Totalbudgeten för pilotanläggningen ligger dock på drygt 20 miljoner kronor. Ett tiotal företag, som ingår i nätverket för projektet, skjuter till resterande medel.

    Byggs i ladugård

    Pilotanläggningen kommer att byggas i det före detta kostallet på Alnarps Mellangård, där mjölkkorna avvecklades för drygt ett decennium sedan.

    Möjligen kan det ses som ett tidens tecken att en växtproteinfabrik ersätter nötkreaturen, eftersom animaliskt protein kan ersättas med växtprotein i en del produkter. Men även andra proteiner, till exempel soja, kan ersättas av inhemsk råvara i både livsmedel och foder, när växtproteinfabriken kommer i gång.

    Proteiner som kan utvinnas ur gröna växter är intressanta. I centrum för intresset står rubisco, som är världens vanligaste protein och finns i alla gröna växter eftersom det är inblandat i fotosyntesen.

    – Rubisco är högvärdigt och har egenskaper som gör det intressant för både livsmedel och läkemedel, säger Eva Johansson.

    Men processen att ta fram rubisco av tillräcklig renhet är både komplicerad och kostsam. Därför ser forskarna på SLU Alnarp bara rubisco och andra proteiner som en del av vad som kan fraktioneras ut ur den gröna biomassan. Även stärkelse, fiber och andra råvaror ska utvinnas.

    Biogas och gödsel

    Och när biomassan har fått lämna ifrån sig allt av värde hamnar kramas energin ut i biogasreaktorn och rötresten återförs till åkern som gödsel.

    – Därigenom får vi bättre ekonomi i hela processen, säger Eva Johansson.

    Gröna växter ska processas, men inte de delar som redan går till livsmedel. Det kan röra sig om gräs, klöver, mellangrödor eller restprodukter som blast från morötter, rödbetor och sockerbetor.

    – Vi ska också undersöka om ensilerat material kan användas. Det behövs för att kunna köra fabriken året om, säger Eva Johansson.

    Företagen som deltar har fått precisera vilka råvaror de vill ha ut biomassan. Bland företagen i nätverket finns Gasum, som driver biogasanläggningar på fem platser i Sverige. Vidare deltar livsmedelsföretag som Atria och Lilla Harrie Valskvarn samt en rad andra bolag med intressen inom kemi, läkemedel och livsmedel.

    Två år till full skala

    Pilotanläggningen ska vara klar att köra i gång 1 april. Eva Johansson räknar med att det sedan krävs två år för att utveckla och utvärdera processerna innan det kan bli aktuellt att söka medel för en fullskaleanläggning.

    Relaterade artiklar

    Till toppen