Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 30 augusti

    Åkerpriserna fortsätter uppåt

    Åkerpriserna steg i fjol igen och mest ökade de i Mellansverige. Hektarpriset är i dag sju gånger högre än 1995.

    Hektarpriset på åkermark ökade med i snitt 8 procent i fjol jämfört med året innan till 90 700 kronor per hektar. Motsvarande prisökning för betesmark var 10 procent till 35 500 kronor per hektar.

    Ann-Marie Karlsson, enhetschef för Jordbruksverkets statistikenhet, är inte överraskad över utvecklingen.

    – Markpriserna år 2018 följer den långsiktiga trenden. De har ökat stabilt sedan vi började mäta 1995, även om det kan finnas avvikelser i något område enskilda år, säger hon till ATL.

    Det genomsnittliga hektarpriset på åkermark var högst i produktionsområdet Götalands södra slättbygder som bland annat innefattar Skåne och Halland. Det uppgick där till 216 000 kronor per hektar.

    Det var dock en minskning med 10 procent från året innan, vilket var det största tappet i landet. Samtidigt ökade det genomsnittliga betesmarkspriset i området med 21 procent till 106 800 kronor.

    Trots prisförsämringen på åkermark var det ändå 13 gånger högre än i Övre Norrland. Där var snittpriset lägst och uppgick till 17 200 kronor per hektar.

    Den största procentuella prisökningen på åkermark återfanns i produktionsområdet Mellersta Sveriges skogsbygder. Det inkluderar bland annat delar av Dalarna, Värmland, Västmanland och Gästrikland.

    Där steg hektarpriset på åkermark med i snitt 16 procent till 50 700 kronor mellan 2017-2018.

    I övriga produktionsområden var det ganska små prisförändringar. Hektarspriset på åkermark låg på mellan 23 400 upp till 133 300 kronor och på betesmark på mellan 10 000 till 51 300 kronor.

    Sedan EU-inträdet har det genomsnittliga priset på åker- och betesmark per hektar ökat gradvis. I fjol låg hektarspriset på åkermark i snitt drygt sju gånger högre än 1995.

    Jordbruksverket skriver att 2005 års jordbruksreform kan han ha påverkat prisuppgången, särskilt i skogsbygder.

    Med reformen gick jordbruksstödet från att vara kopplat till odlad areal av vissa grödor och viss djurhållning till att ges i förhållande till arealen, oavsett vilken gröda som odlas.

    Den relativt låga räntenivån sedan 2008 kan också ligga bakom de allt dyrare markpriserna, enligt myndigheten.

    Om statistiken

    Statistik över arrendepriser och försäljningspriser på åker- och betesmark i Sverige har redovisats sedan år 1995.

    Markprisstatistiken visar genomsnittligt marknadspris per hektar för all åker- och betesmark i landet.

    Det är dock bara köp med en total areal av minst två hektar mark bestående av skog och/eller jordbruksmark ingår i statistiken.

    Det måste också finnas åker- eller betesmark på fastigheten och försäljningssumman ska understiga 10 miljoner kronor.

    Snittpriserna beräknas genom att man dividerar total försäljningssumma för mark i en region med total såld areal.

    Statistiken är en specialbearbetning av prisstatistik som SCB årligen tar fram på fastigheter.

    Källa: Jordbruksverket

    Fastighetsförsäljningar 2018

    Totalt såldes knappt 2 400 fastigheter med åker- och/eller betesmark (där man ansökte om lagfart).

    Det var en minskning med drygt 300 försäljningar, jämfört med året innan.

    Knappt 1 900 av försäljningarna inkluderade åkermark och drygt 1 300 betesmark.

    Vidare såldes totalt närmare 14 900 hektar, varav cirka 10 900 hektar var åkermark och 3 900 hektar betesmark.

    Året innan såldes totalt cirka 16 500 hektar i landet. Under 00-talet låg dock den sålda totalhektaren ofta på runt 20 000 hektar och däröver, på årsbasis.

    Källa: Jordbruksverket

    Olika hektarpriser

    I fjol var snittpriset i landet 9 procent högre för 11-50 hektar stora fastigheter, jämfört med dito på 1–10 hektar.

    Knappt 90 procent av de sålda fastigheterna i landet utgjordes av 1–10 hektar åkermark, medan drygt 10 procent bestod av 11–50 hektar åkermark.

    Med 1990 som startår nåddes 1999 en försäljningstopp med 3 000 sålda fastigheter innehållande åker- och/eller betesmark, vilket i totalyta motsvarade knappt 34 000 hektar.

    Toppen kan bero på förändrade regler för beräkning av reavinst som trädde i kraft vid årsskiftet 1999/2000 – och att reglerna var förmånligare innan dess.

    Källa: Jordbruksverket

    Relaterade artiklar

    Till toppen