Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 18 juli

    300 000 sniglar blir till klimatsmart mat

    Roskilde.

    I Frankrike anses de vara en delikatess. Nu görs försök även i Skandinavien att få hundratusentals lokalt odlade sniglar till matborden.

     Ditte Ankjærgaard tycker att sniglar är fantastiska djur.
    Ditte Ankjærgaard tycker att sniglar är fantastiska djur. FOTO: Andreas Hillergren/TT

    Hästar strövar omkring i högt grönt gräs. Stråna vajar lite i vinden och det är tyst på den danska landsbygden utanför Roskilde.

    I det gröna finns också en struktur byggd av människohand. Här har nämligen odlaren Ditte Ankjærgaard en snigelfarm. En tusen kvadratmeter stor grönyta omgärdad av knähög plåt och nät.

    – Jag älskar sniglar, de är fantastiska djur. Hela idén med att få kvalitetssniglar lockar mig verkligen. Danskarna förtjänar att få ordentliga sniglar, säger Ditte Ankjærgaard.

     Inuti träbackar vilar fjolårets sniglar.
    Inuti träbackar vilar fjolårets sniglar. FOTO: Andreas Hillergren/TT

    Hon lyfter på en låg rampliknande konstruktion i trä. Där under plankorna skyddar sig hundratals små sniglar från solen. Sniglarna, med vetenskapligt namn snäckor, är nattaktiva djur. Ditte Ankjærgaard har tillsammans med sin man Carsten Gydahl-Jensen drivit snigelfarmen i fyra säsonger.

    Hårt arbete

    Det har varit tuffa år för att få allt i ordning. Gården har också drabbats av skadedjur och av en alldeles för blöt säsong och en alldeles för torr.

     Det tar ungefär fyra månader innan sniglarna är fullvuxna.
    Det tar ungefär fyra månader innan sniglarna är fullvuxna. FOTO: Andreas Hillergren/TT

    – Det har gått bra, men det har varit en mycket lång process. Det har varit ett jättehårt arbete.

    I år kommer gården att föda upp cirka 300 000 sniglar som ska bli till omkring 3,5 ton snigelkött. Sniglarna som odlas kallas Helix aspersa maxima på latin och är mer kända under det franska namnet gros gris, som på svenska betyder stor grå.

    Ditte Ankjærgaard har nyligen slutat sitt deltidsjobb på kontor för att satsa helt på sniglarna.

    – Nu går vi in i en ny fas, nu är det på allvar. Vi har provat oss igenom massor av saker och nu ska vi få det till att bli en lönsam verksamhet, för det är det inte nu.

     Snigelodlingen skyddas från sidorna och uppifrån från olika skadedjur så som gnagare och fåglar.
    Snigelodlingen skyddas från sidorna och uppifrån från olika skadedjur så som gnagare och fåglar. FOTO: Andreas Hillergren/TT

    Förutom växterna som växer inuti produktionsområdet äter sniglarna också ett foder baserat på mjöl av majs och säd. Under natten sprutas det ut vatten i området för att sniglarna ska trivas.

    Målet för gården är att skapa klimatsmart mat. På ett kilo snigelkött går det drygt ett kilo foder, uppger ägarna. Enligt en rapport från ett projekt av FAO (FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation) krävs det sju kilo foder för att producera ett kilo nötkött.

    – Vi behöver ställa om till ett mer hållbart och klimatsmart matsystem, säger Line Gordon, docent och föreståndare vid Stockholm Resilience Center.

     Förutom de gröna växterna inuti området äter sniglarna ett foder baserat på mjöl av majs och säd.
    Förutom de gröna växterna inuti området äter sniglarna ett foder baserat på mjöl av majs och säd. FOTO: Andreas Hillergren/TT

    Viktigt att experimentera

    Hon är övertygad om att minskat matsvinn och minskad köttkonsumtion är nödvändigt.

    – I dag är matsvinnet en så himla stor del av det vi köper och producerar. Det är en tredjedel globalt sett som går till matsvinn.

    – Sedan gäller det att minska på köttkonsumtionen för de allra flesta. Vi kan fortfarande äta en del kött och det finns köttproduktion som också är bra för biologisk mångfald och öppna landskap, men att minska på den är ett viktigt steg för mer klimatsmart mat.

    Line Gordon har ingen erfarenhet av snigelodlingar, men menar att det behöver tänkas väldigt brett för att hitta nya alternativ.

    – Jag tror att det är jätteviktigt att man experimenterar med den typen av grejer också.

    Svensk snigelfarm

    På en gård i Jonstorp utanför Vingåker finns, som ATL tidigare berättat, Sveriges enda större snigelfarm. Driver gården gör Carina Van Steenbergen tillsammans med sin fru. Paret driver en småskalig gård med grönsaker, ägg och sniglar.

    – Tiden är rätt för att börja kolla på andra möjligheter med matproduktion som är mer klimatsmart, närproducerad och småskalig, säger hon.

     När sniglarna grävt ner sig i jorden för att lägga sina ägg är det bara snäckan som sticker upp.
    När sniglarna grävt ner sig i jorden för att lägga sina ägg är det bara snäckan som sticker upp. FOTO: Andreas Hillergren/TT

    Läs mer: Hon odlar ätbara sniglar i Sörmland

    Carina Van Steenbergen kommer från Belgien, men har bott länge i Sverige. I Belgien och Sydeuropa är sniglar en vanlig maträtt. Hon drömde länge om en egen snigelfarm och förra året blev det verklighet. Då började det med ett test med 50 000 sniglar. Detta år har hon 200 000.

    – Jag har kunder som väntar på leverans. Det är privatpersoner som gärna vill köpa sniglarna i ett färdigt paket, bara att värma upp. Sedan har jag två krogar, en vinbar och några restauranger som väntar.

    Fram till april hade hon Sveriges enda kommersiella snigelfarm, men nu har görs även försök i mindre skala på Gotland att odla sniglar.

    Snigelkaviar annorlunda vara

    På snigelfarmen utanför Roskilde ställer Ditte Ankjærgaard fram en liten, öppen låda. I ett dussintal plastmuggar med jord syns golfbollsstora snäckor. Sniglarna, som föddes upp i fjol, har grävt ner sig i jorden och lagt sina ägg. När hon försiktigt vänder på en plastmugg lyser de vita äggen i den mörka jorden. Förutom kött producerar gården också en ovanlig och exklusiv produkt: snigelkaviar. Det är de ensamma i Skandinavien om att göra.

    – De har en helt speciell smak som du inte kan finna i någon annan föda på hela jorden.

    Snigelkaviar har ett pris på ungefär 20 000 svenska kronor per kilo.

     Snigelkaviaren plockas för hand, rengörs och paketeras innan försäljning. Det är ett tidskrävande arbete.
    Snigelkaviaren plockas för hand, rengörs och paketeras innan försäljning. Det är ett tidskrävande arbete. FOTO: Andreas Hillergren/TT

    Paret på snigelfarmen vill öka sin produktion och få fler att äta snigel, men det finns många hinder. Många ser inte sniglar som mat, enligt paret. För att komma runt det har de experimenterat med bland annat snail n’ chips och snigelkorv.

    – Människan är mycket traditionsbunden när det gäller mat. Det är psykologin i det, det mentala, det är en barriär vi måste över för att fler ska äta sniglar, säger Carsten Gydahl-Jensen.

    Trots utmaningarna har Ditte Ankjærgaard höga ambitioner.

    – Mitt första stora mål var att danskarna ska ha bättre sniglar på tallriken. Det ännu större målet är att jag vill sälja danska sniglar till hela världen.

     Ditte Ankjærgaard och Carsten Gydahl-Jensen sköter snigelodlingen tillsammans.
    Ditte Ankjærgaard och Carsten Gydahl-Jensen sköter snigelodlingen tillsammans. FOTO: Andreas Hillergren/TT

    Sniglar som mat

    I Europa avses sniglar som kulinarisk term enbart vissa snäckor. Främst vinbergssnäcka och andra Helix-arter.

    Att äta sniglar som mat går att spåra till åtminstone romarnas tid. Under romartiden uppskattades sniglar som mat.

    Under medeltiden fick sniglar betydelse i fastedieten. I den då rådande katolska läran sågs sniglar inte som kött, vilket var förbjudet under fastetider, utan som fisk.

    Därefter minskade det intresset för sniglar i matlagningen, men kom tillbaka starkt och återinfördes i det franska köket i början av 1800-talet.

    Före 1930-talet var sniglar som mat så gott som okänt i Sverige.

    Källa: Nationalencyklopedin

    Relaterade artiklar

    Till toppen