Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 13 april 2017

    12 kontrollanter synar mjölkbondens gård

    VIKINGSTAD.

    UPPDATERAD. Redan innan han hunnit kliva ur sängen förra onsdagen var mjölkbonden Jakob Olai nästan säker på att han hade tappat minst 100 000 kronor den dagen. Länsstyrelsen var på tvärvillkorskontroll och dessa leder i stort sett alltid till att böter utkrävs och stöd blir försenade.

     Jakob Olai administrerar länsstyrelsens tolv kontrollanter. Arbetet löper på bra och alla är samarbetsvilliga, säger han.
    Jakob Olai administrerar länsstyrelsens tolv kontrollanter. Arbetet löper på bra och alla är samarbetsvilliga, säger han. FOTO: Torbjörn Larsson

    När tolv personer från Länsstyrelsen i Östergötland tidigt på onsdagsmorgonen i förra veckan embarkerade på Jakob Olais mjölkgård Marås utanför Linköping var det en av de större insatser länsstyrelsen gjort, men så är det också en av landets större mjölkgårdar.

    Jakob Olai mjölkar drygt 800 kor och totalt hade kontrollanterna närmare 2 500 djur att inspektera, djuromsorgen att syna, båsmått att mäta upp, gödseltankar som skulle inspekteras, kontrollera fodergivor och fakturor, och fraktsedlar många år tillbaka skulle verifieras.

    – Det man gör nu är en fullständig tvärvillkorskontroll, sa en uppenbart besvärad Jakob Olai när kontrollanterna började spridas över gården.

     Djurräkning. Antalet djur måste stämma med all dokumentation på gården och korna måste ha två öronmärkningar på sig hela tiden. Annika Malmström antecknar.
    Djurräkning. Antalet djur måste stämma med all dokumentation på gården och korna måste ha två öronmärkningar på sig hela tiden. Annika Malmström antecknar. FOTO: Torbjörn Larsson

    Syna kontrollanterna

    Han har normalt 15 anställda men var tvungen att ta in mer folk den här dagen för att kunna ha folk att serva kontrollanterna och för att kontrollera kontrollanterna.

    – Jag har sagt det att jag vill ha med egen personal med dem som gör kontroller så att det är samma sak de ser. Det behövs kanske inte för dem som bara räknar djuren och inte skulle dokumentera med foton, säger Jakob Olai.

     Alla mått ska stämma, även måtten på foderborden som måste vara anpassade till antalet kor. Här mäts foderborden på millimetern.
    Alla mått ska stämma, även måtten på foderborden som måste vara anpassade till antalet kor. Här mäts foderborden på millimetern. FOTO: Torbjörn Larsson

    100 kalvningar i månaden

    På frågan hur många djur det finns på gården svävar Jakob Olai på målet; mellan 2 500 och 2 800. Med cirka 100 kalvningar i månaden och oregelbundna slakttransporter kan det vara svårt att ge exakt siffra. Men avvikelser från rapporteringen leder till avdrag.

    På torsdagen veckan innan ringde man från Länsstyrelsen och sa att de ville komma på måndagen därpå. Det tyckte Jakob Olai var för kort tid för honom att förbereda sig på och han lyckades skjuta på kontrollen till kommande onsdag.

    – Jag tycker att det är märkligt att man inte får mer tid på sig inför en kontroll. Det borde vara i allas intresse att man får tid att förbereda sig.

     Stämmer måtten? Nyfödda kalvar ligger i ett kalvbås under en värmelampa. Men Jakob Olai är orolig för att måtten inte är de rätta.
    Stämmer måtten? Nyfödda kalvar ligger i ett kalvbås under en värmelampa. Men Jakob Olai är orolig för att måtten inte är de rätta. FOTO: Torbjörn Larsson

    Vara en mångkonstnär

    Det är papperskontrollen som Jakob Olai oroar sig mest för. Som lantbrukare tvingas han vara en Jack of All Trades, men oftast är det pappersarbetet och det stora dokumentationskravet som får komma i andra hand. Djuren kommer först.

    – Jag kan tänka mig att de hittar brister i dokumentationen för jag ha fokuserat på att djuren ska ha det bra. Jag var själv ute och kontrollerade alla djuren i helgen och bedömer att alla djur var ok. Men det är klart, visst ska man ha papperen i ordning också, men jag ser inte det rimliga med att straffet blir lika hårt om det är fel i papperen som om djuren är misskötta.

     Annika Malmström på länsstyrelsens i Östergötland har med sig kikare för att bättre kunna kontrollera kornas öronmärkningar.
    Annika Malmström på länsstyrelsens i Östergötland har med sig kikare för att bättre kunna kontrollera kornas öronmärkningar. FOTO: Torbjörn Larsson

    Kan innebära 100 000 kronor i avdrag

    Länsstyrelsernas kontroller leder oftast till avdrag i EU-stöden. Att det vid varje givet tillfälle inte skulle fattas något öronmärke på något djur eller någon faktura saknas är näst intill omöjligt och kontrollsystemet är svart-vitt.

    – Jag har hört att nästan alla får avdrag med mellan två och fem procent. För mig skulle det betyda ungefär 100 000 kronor, säger Jakob Olai.

    Vill inte medverka

    Ingen av länsstyrelsens kontrollanter på Marås gård vill medverka i ATL under pågående kontroll. Kontrollresultatet skickas till andra handläggare som fattar beslut om stöden. Besked brukar dröja några månader.

     Varje siffra måste stämma. Länsstyrelsens kontrollanter går igenom dokumentationen på Jakob Olais gård Marås. Fakturor, fodergivor och fraktsedlar gås igenom. Allt måste stämma.
    Varje siffra måste stämma. Länsstyrelsens kontrollanter går igenom dokumentationen på Jakob Olais gård Marås. Fakturor, fodergivor och fraktsedlar gås igenom. Allt måste stämma. FOTO: Torbjörn Larsson

    Håkan Wirén, chef för Jordbruksverkets kontrollsamordningsenhet, säger att i många fall finner man avvikelser som leder till avdrag. Hur många fall vet man dock inte.

    – Eftersom vi håller på att byta datasystem vet vi inte hur många som haft avvikelser under senare år, säger Håkan Wirén.

    Problem med datasystemet har också medfört att Jordbruksverkets utbetalningar av EU-stöden kraftigt försenats, vilket varit särskilt allvarligt i tider med snudd på rekordlåga mjölkpriser. Datastrul är dock ingen ursäkt som länsstyrelsen accepterar.

    – Ett fel i mitt datasystem hade direkt lett till ett avdrag i mina stöd, kontrar Jakob Olai.

    Och trots länsstyrelsens besök måste produktionen pågå som vanligt. Det betyder produktion av närmare 20 000 kilo mjölk och tre, fyra kalvningar plus allt fältarbete. Och länsstyrelsens kontroll är inte den enda som Jakob Olai måste administrera dessa hektiska vårdagar i april.

    – På måndag kommer Arla för en kontroll och den 19 april kommer Skånemejerier, så man kan säga att vi är inne i en kontrollintensiv period.

     På gårdskontoret förklarar Jakob Olai för länsstyrelsens Mari Trogen hur dokumentationen hänger ihop.
    På gårdskontoret förklarar Jakob Olai för länsstyrelsens Mari Trogen hur dokumentationen hänger ihop. FOTO: Torbjörn Larsson

    Många kontrollinstanser

    Tvärvillkorskontrollen omfattar de uppfyllelser lantbrukaren måste göra för alla de olika stöden. Därtill kan det komma kontroller, aviserade eller inte aviserade, av de olika stöden; kommunen gör sina miljökontroller och sedan kan anonyma anmälningar leda till oaviserade kontroller. Dessutom kontrolleras varje mjölkleverans till mejeriet.

    – Jag tycker att det gått till överdrift och köper branschen alla kontroller då är det lätt att lägga på lite till och lite till. Vi har skapat ett kontrollsystem som ingen kan leva upp till och är det bättre? säger Jakob Olai.

    Fakta: Tvärvillkorskontroll

    Alla som skickar in en Samansökan riskerar att någon gång få en tvärvillkorskontroll. Mellan en och tre procent av lantbrukarna kontrolleras årligen. Kontrollen omfattar alla de stödformer som CAP erbjuder. Därtill kan det komma kontroller på hur lantbrukaren lever upp till de olika stöden.

    Länsstyrelsen i Östergötland gör ungefär 40 fullständiga tvärvillkorskontroller per år och enligt Jordbruksverket görs totalt drygt 600 varje år. Därtill kommer ungefär lika många partiella.

    Kraven kan vara mycket detaljerade. Så här står det till exempel om hur enstaka träd på åker ska se ut: ”Stora lövträd som står ensamma på en åker och har en kronan på minst fem meter bred. De här träden brukar kallas solitärträd. Trädets ska stå minst 10 meter från kanten på åkern eller från annat tvärvillkorselement. Tänk på att det ska finnas en skyddszon runt trädet som är minst 2 meter bred, mätt från trädets stam där du inte får jordbearbeta.”

    FOTO: Torbjörn Larsson

    Stöd som omfattas av tvärvillkorskontrollen:…

    gårdsstöd

    förgröningsstöd

    nötkreatursstöd

    stöd till unga lantbrukare

    miljöersättningar

    ersättningar för ekologisk produktion eller omställning

    kompensationsstöd

    ersättning för extra djuromsorg för får och suggor.

    ersättning för utökad klövhälsovård för mjölkbönder

    Avdrag om du inte uppfyller tvärvillkoren

    Första gången ett fel upptäcks blir avdraget normalt tre eller högst 5 procent beroende på hur stort felet är.

    Om samma fel upptäcks mer än en gång blir avdraget högre.

    I mycket allvarliga fall och vid avsiktliga fall kan avdraget bli upp till 100 procent.

    I extrema fall kan du dessutom bli utesluten från att söka stöd följande år.

    Källa: Jordbruksverket

     Samtidigt som kontrollen pågår måste även sysslorna fortgå.
    Samtidigt som kontrollen pågår måste även sysslorna fortgå. FOTO: Torbjörn Larsson

    Relaterade artiklar

    Till toppen