Efter ATL:s avslöjande om att det finns en lucka i jordförvärvslagen har de olika riksdagspartierna reagerat kraftfullt. Den ena landsbygdspolitiska talespersonen efter den andra krävde ett snabbt agerande.
”Begriper inte landsbygdsministern allvaret?”
Det finns säkerhetspolitiska skäl för att omedelbart täppa till luckan i jordförvärvslagen.
Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
”Regeringen behöver omgående se över det här”, sa Centerpartiets Daniel Bäckström.
”Det här måste man täppa till”, sa Vänsterpartiets Birger Lahti.
”Det här måste täppas igen omedelbart. Faran är att stora företag går in och köper fastigheter och det är inte så det är tänkt, tanken är att hela Sverige ska leva”, sa Kristdemokraternas Magnus Oscarsson.
Sist på bollen var landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S). Och i jämförelse med C, KD, V, M, MP, L och SD var det ansvariga statsrådet mycket mer försiktigt. I en skriftlig kommentar till ATL meddelar Sätherberg att det är upp till Jordbruksverket att återkomma till regeringen om det är ett problem.
Det är ett märkligt uttalande. För i och med det skickar landsbygdsministern tillbaka frågan till Jordbruksverket – en myndighet i vilken det i månader har funnits kännedom om luckan i lagen utan att myndigheten har lyft problemet med regeringen.
Signalen från landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg blir därmed att varken hon eller regeringen tar frågan på särskilt stort allvar. Ska det tolkas som att det är med regeringens goda minne som det under ett par månader till – eller längre? – kommer att gå att kringgå jordförvärvslagen?
Det kan dock vara så illa att landsbygdsministern och näringsdepartementet inte inser vilken laddning den här frågan har. En som däremot verkar inse vidden av problemet är Moderaternas landsbygdspolitiske talesperson John Widegren. Till ATL sa han:
”Jag är orolig på riktigt för utländska intressenter. Jag har stort förtroende för svenska skogsägare och vi måste ha en fungerande marknad för skogsfastigheter i Sverige. Om det här är något som skulle kunna leda till att det inte är så i framtiden så måste det ske någon form av förändring.”
Det Widegren berör är att luckan i jordförvärvslagen öppnar för att utländska bolag – eller för den delen stater – kan börja köpa privatägd mark i Sverige.
Det gör dels att många lantbrukare kommer ha svårt att köpa grannfastigheterna, om budstriden står mot en holländsk pensionsfond.
Dels finns en säkerhetspolitisk dimension. Om vi drar den till sin spets är frågan om vi vill att främmande makt ska tillåtas köpa stora arealer på Gotland eller våra bördigaste åkerjordar. Detta är dock ett fullt möjligt scenario, om luckan i jordförvärvslagen inte skyndsamt täpps till.