facebooktwittermail

Lämna inte lagstiftningsmakt till myndigheter

I fortsättningen bör riksdagen inte stifta lagar som lämnar över lagstiftningsmakt till vad jag anser är lobbystyrda myndigheter och ansvarsbefriade tjänstemän, skriver jägmästaren Sverker Liden.

"Myndigheterna har utnyttjat riksdagens öppenhet för att ge myndigheterna viss frihet att lösa oförutsedda problem", skriver debattören.
"Myndigheterna har utnyttjat riksdagens öppenhet för att ge myndigheterna viss frihet att lösa oförutsedda problem", skriver debattören. FOTO: MAGNUS HALLGREN/DN/TT

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

I början på 1980-talet arbetade jag i Finansdepartementet med olika förslag för att få kontroll över kostnadsutvecklingen i socialförsäkringssystemet. Problemet var inte bara att kostnaderna skenade. Det var svårt att överblicka hur lagstiftningen hängde ihop och kunde kostnadsberäknas. Så kunde exempelvis A-kassa, sjukförsäkring, vård av barn, bostadsbidrag delvis ersätta varandra. Kostnader för reformer underskattades systematiskt.

Det finns tecken på en liknande utveckling med alla miljöbestämmelser som nu kommer inom jord- och skogsbruk. Varje regel betraktas isolerad, bieffekter nonchaleras.

Vem överblickar de samlade effekterna av all lagstiftning och alla beslut från olika myndigheter som följer av att statsbyråkratin har tagit över lagstiftningen från riksdagen?

Ständiga skärpningar i små steg av länsstyrelserna har medfört att strandskyddet i kombination med annan lagstiftning har börjat lamslå landsbygden. När vargen etableras i södra och mellersta Sverige medför det att de ur mångfaldssynpunkt värdefullaste hagmarkerna hotas ännu mer.

Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas älgförvaltning leder till stora ekonomiska förluster och förluster av biologisk mångfald. Nyckelbiotopsregistreringen och virkesköparnas bojkotter leder till att värdefulla biotoper inte kan skötas.

Utformningen av artskyddet ihop med föreningars rätt att överklaga myndighetsbeslut leder till att frivilliga långsiktiga avsättningar av skog som metod för att lösa artskydd blir meningslösa för skogsägaren. Hur många skogsägare vill ha två olika herrar, staten och skogsindustrin, med rätt att föreskriva vad som skall göras?

Konflikterna i skogsbruket är inte orsakade av att riksdagen har fattat tydliga beslut riktade mot skogsägarna utan av att myndigheterna har utnyttjat riksdagens öppenhet för att ge myndigheterna viss frihet att lösa oförutsedda problem. Den möjligheten har statsbyråkratin utnyttjat för att börja bedriva en aggressiv politik som saknar stöd i riksdagen.

Eftersom riksdagen inte har lagstiftat saknas i många fall den omfattande och allsidiga belysningen av olika myndighetsbestämmelser som en lag stiftad av riksdagen har.

I fortsättningen bör riksdagen inte stifta lagar som lämnar över lagstiftningsmakt till vad jag anser är lobbystyrda myndigheter och ansvarsbefriade tjänstemän. Det är bättre att avreglera eller avstå från lagstiftning när inte effekterna av den kan redovisas eller överblickas.

Hit hör en ”frikopplad funktion” för Skogsprogrammet och inrättandet av ett nytt planeringsinstrument som ”Grön infrastruktur”. De kan utvecklas till nya metoder att utom demokratisk kontroll pressa och styra skogsägarna.

Sverker Liden,

jägmästare och skogsägare