Marcus Frennemark

large_sdleHl6Pz94d_c-nh.jpg

medium_sdleHl6Pz94d_c-nh.jpg

small_sdleHl6Pz94d_c-nh.jpg

thumbnail_sdleHl6Pz94d_c-nh.jpg

sdleHl6Pz94d_c-nh.jpg

Enligt påbud som utgått från Bryssel är december månaden när fårinnehavet räknas och redovisas till Jordbruksverket.

Med julhelgens tecknade filmer i färskt minne är det lätt att likt Baghera i Djungelboken sucka: ”Nåja. Det går väl ganska fort.”Fårbesättningarna är nämligen småskaliga, väldigt småskaliga. I juni 2021 låg snittet bland landets nästan 8 500 fårbesättningar på 32 tackor och baggar. Drygt 2 000 besättningar hade färre än tio vuxna djur.Fårräkningen är knappast någon betungande syssla i merparten av besättningarna.Tittar vi på avräkningspriset ser det inte så tokigt ut för lammgårdarna. Genomsnittspriset har aldrig varit högre än i år. Vecka för vecka har föregående års notering överträffats med åtskilliga kronor. Under mer än fyra månader i våras låg priset över 70 kronor kilot. När priset var som lägst i mitten på oktober, var det ändå tio kronor bättre än förra året.

Från marknaderna för gris- och nötkött är vi vana vid att det svenska avräkningspriset ligger rejält över EU-snittet. I fråga om griskött har Sverige toppat EU-statistiken en längre tid; för både ungtjur och kor ligger det svenska avräkningspriset rejält över EU-snittet.Men för lammen är inte de historiskt höga priserna i Sverige så märkvärdiga i en europeisk jämförelse. Det svenska avräkningspriset låg klart under EU-snittet i november månad och under större delen av fjolåret. Så har det varit även historiskt.&nbsp;Möjligen skönjer man att det svenska priset närmade sig EU-snittet under 2021.Svensken är ingen stor konsument av får- och lammkött. 2020 förbrukades 1,6 kilo lammkött (räknat som slaktkroppsvikt) per capita i Sverige. När siffrorna för fjolåret summeras har den mängden troligen minskat ytterligare; den indikationen ger i alla fall avstämningen efter tredje kvartalet 2021.Trots denna blygsamma konsumtion är marknadsandelen för det svenska lammköttet uppseendeväckande låg. Mindre än 30 procent av förbrukningen 2020 var svenskproducerat kött.Det är uppseendeväckande lågt i jämförelse med de andra köttslagen, där marknadsandelen för nötkött är 60,5 procent, fågelkött 77,2 procent och griskött hela 80,4 procent.Drygt 70 procent av lammköttet kommer alltså utifrån. De två viktigaste importländerna är Irland och Nederländerna som tillsammans står för 70 procent av importen.

För andra köttslag brukar vi anse att importkonkurrensen ökar om det svenska avräkningspriset blir alltför högt i förhållande till länderna som exporterar kött.Det stämmer inte heller för lammköttet.Irland och Nederländerna, som båda är större fårländer än Sverige, har därtill ett avräkningspris som är högre än det svenska.Lammkött importeras alltså inte för att det svenskproducerade köttet är för dyrt utan därför att det finns en efterfrågan som inte kan tillgodoses utan att köpa från utlandet.&nbsp;Av detta kan vi dra flera slutsatser.Den första är att avräkningspriset i Sverige rimligen kan höjas ytterligare.Den andra att det finns stora möjligheter att öka produktionen i Sverige utan att riskera ett bakslag i prishänseende. De större slakterierna är samstämmiga i att produktionen kan fördubblas utan att prisbilden rubbas.Den tredje slutsatsen är att ännu mer bör göras få fart på lammproduktionen i Sverige.Det tas intressanta initiativ av aktörer i branschen där man kikar på hur produktionen är organiserad inom de andra djurslagen.&nbsp;Specialisering bland besättningarna är vägen framåt. Vissa gårdar kan nischa sig på att producera liv- och moderdjur (jämför gyltproduktion) till kollegor, med större eller mindre djurhållning, som satsar på produktion av avvanda lamm. Dessa avvanda lamm kan förmedlas till större enheter specialiserade på uppfödningen fram till slakt.Traditionellt brukar det apropå fårnäringens spretiga struktur sägas att alla lamm behövs, oavsett om de producerats i stora eller små besättningar.&nbsp;Sant, men med ökad specialisering kan spretigheten bli en hävstång för hela branschen, ett ekonomiskt momentum.

<a href="https://www.atl.nu/ris-och-ros-till-farens-dag-av-ahorarna">Ris och ros till Fårens dag av åhörarna</a><a href="https://www.atl.nu/vastkustens-ullinsamling-cc-wool">De ser till att svensk ull hittar köpare</a><a href="https://www.atl.nu/faragare-kanner-stark-oro-ser-ingen-framtidstro">Fårägare känner stark oro – ser ingen framtidstro</a>

Lammproduktionen i Sverige är liten och växer inte. Varför växer den inte?Jo, därför att den är så liten.&nbsp;Så lyder lammköttsproduktionens moment 22.

Därför växer inte lammproduktionen i Sverige.

Lammköttets moment 22

Marknad

Lammproduktionen i Sverige är liten och växer inte. Varför växer den inte?
Jo, därför att den är så liten. 