facebooktwittermail

Lägre stöd påverkar inte trädan

Lantbrukare som av ekonomiska skäl låter sin jord ligga i träda tänker inte börja bruka jorden - även om gårdsstödet dras in. Det visar en ny studie.

Sverige har mycket åkerjord som ligger i träda. Jordbruksverkets chefsekonom Harald Svensson säger uppåt en miljon hektar, LRF Konsults marknadsansvarige för lantbruk, Lars-Göran Svensson, har räknat fram siffran 800 000 hektar och i en rapport 2008 från Jordbruksverket bedöms 500 000 hektar av landets 2,6 miljoner hektar åkerjord vara obrukad.
- Oavsett siffra är det gigantiska mängder, säger Harald Svensson.

Lantbrukarna i studien som valt att låta jorden ligga i träda har gjort ekonomiska beräkningar och därefter fattat sitt beslut.
- Det lät ju som att träda var den bästa grödan i år, löd ett av svaren från de passiva lantbrukarna.

Mer för gårdsstödet


I vissa regioner kan enbart gårdsstödet ge en högre inkomst per hektar än avkastningen från odlingen eller vad lantbrukaren skulle få i arrende. Problemet är att stöden inte är baserade på dagens produktion utan till stor del på historisk produktion.

Inför förändringen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik skulle det kunna bli en förändring. Gårdsstödet skulle återigen kunna kopplas till faktisk produktion, ersättas med fler miljöstöd, få fler tvärvillkor kopplade till sig eller helt enkelt avvecklas. Det var för att ta reda på hur gruppen passiva lantbrukare skulle reagera på en förändring som landsbygdsdepartementet bad en grupp studenter på SLU att undersöka gruppen och dess attityder.

Storleken påverkar


Studien visar att storleken på gårdsstödet påverkar lantbrukarnas attityd till brukande mest. Det är kanske därför förvånande att de säger att de inte tänker börja bruka sin mark igen - även om gårdsstödet avvecklas. De är inte ens intresserade av att sälja eller arrendera ut sin mark.
- Det var ju ett osannolikt svar eftersom de i övrigt är så noga med att jämföra inkomster från lantbruket med
inkomster från andra verksamheter, säger agronomstudenten Emma Johansson.

Viktigt med koll


Bengt Johnsson som är departementssekreterare på landsbygdsdepartementet säger att det var viktigt att få koll på den här gruppen lantbrukare som sällan hörs i debatten. Rapporten blir ett av underlagen vid diskussionen om EU:s framtida jordbrukspolitik. Han vill inte göra någon politisk analys men påpekar en av riskerna med den växande gruppen passiva bönder.
- De kan stå i vägen för jordbrukare som vill expandera eftersom de inte släpper ifrån sig jorden. Detta är särskilt känsligt i områden där jordbruket redan nu är på väg att minska. Birgitta Sennerdal