Lägg krutet på det du själv kan påverka
Vi talar alldeles för ofta om att Sveriges lantbrukare har sämre villkor än kollegorna ute i Europa. Vi fokuserar allt som oftast på de ramar som ytterst bestäms av politikerna, här och i Bryssel.
Vilken jordbrukspolitik som förs är förstås viktigt för alla bondeföretagare. Men politiken bestämmer just bara ramarna.
Priser är en annan faktor som den enskilde bondeföretagaren sällar rår över. De flesta priser bestäms på den globala marknaden även om de "filtreras" via exempelvis Lantmännens eller Arlas prissättning ut till bonde.Som företagare är det lätt att bli frustrerad när det finns så många faktorer som bestämmer hur jag ska klara mitt eget företag.En enkel sanning är: Lägg krut på det du kan påverka själv!I tisdagens nummer av ATL berättade mjölkföretagaren Janne Hansson hur han haft god lönsamhet de senaste åren genom att fokusera på det som är möjligt att göra hemma på gården. De viktigaste nyckelbegreppen är foderkostnad och effektivitet.Avkastningen per mjölkkor ligger på 10 200 kilo jämfört med snittet i landet som är 8 500 kilo. Foderinköpen ligger 43 öre lägre per kilo levererad mjölk. Jämfört med genomsnittsgården får därmed Janne Hansson en intäkt per ko och år som är nästan 5 000 kronor högre än för genomsnittsgården.Artikeln ledde till en hel del upprörda samtal. Nyckeltalen ifrågasattes, någon menade att genom publiceringen lämnade vi information till handeln som de kan utnyttja i prisförhandlingar. Det är svårt att ta den kritiken på allvar. Exemplet Janne Hansson borde i stället glädja alla bondeföretagare, särskilt när EU-stöden riskerar att minska.Ur ett strikt företagarperspektiv kan man kortsiktigt se vilka möjliga intäkter man har när man gör budgeten för nästkommande år. Att öka produktionen kräver investeringar och en mer långsiktig kalkyl. Då är det är lätt att stirra sig blind på intäkter från olika stöd.I stödområde 5, norrlands inland bland annat, ger gårdsstödet drygt 1 100 kronor per hektar. En gård med 500 hektar kan då plocka hem 559 000 kronor på att i princip bara putsa åkern.Genom att öka avkastningen från 8 500 kilo per ko till 10 200 kilo per ko blir en hundrakorsbesättning lika inkomstbringande som gårdsstöden för 500 hektar åker.Det är något att fundera över.