Svensk grisnäring lever i mångt och mycket på rost och röta, både vad beträffar lantbrukarna och för slakterierna. Men nu är det läge för investeringar om man ska tro Jonas Tunestål, vd för KLS Ugglarps.
Läge för investeringar i grisnäringen
KOLMÅRDEN
Glappet mellan de svenska grispriserna och övriga Europa är rekordstort. Då är det läge för investeringar, anser Jonas Tunestål, vd för KLS Ugglarps.
– Min största oro är att ni inte investerar. Nu ska vi kroka arm och dela på värdet i varukedjan, sa han inför Sveriges Grisföretagares stämma i Kolmården.
"Inte rädda för att ösa på"
Jonas Tunestål betonade att det gäller att inte vara nöjd med dagens prisnivå, utan ställa sig frågan hur man ska ta grisaffären vidare till nästa steg.
– Det starka varumärket sitter hos er, inte hos mig. Det svenska är en hygienfaktor för handeln och vi får inte vara rädda för att ösa på, menade Jonas Tunestål.
Trenderna är desamma i hela Europa. Hållbarhet och lokal produktion vinner terräng liksom hälsoaspekten. Rätt utförd har grisproduktion en låg klimatpåverkan.
– Jag brukar säga att svensk grisproduktion hänger mer ihop med vegetariskt än övrig köttproduktion. En medveten konsument väljer svenskt kött, sa Jonas Tunestål.
Gäller att växla upp värdet
Han ser inte den danska satsningen på stjärnmärkning som ett hot mot den svenska produktionen, snarare tvärtom. Utmaningen ligger snarare i att växla upp värdet och utnyttja proteinet i grisarna till djurfoder och till råvara för medicinindustrin.
– Ju mer differentierad produktionen blir, desto bättre. Har du en ekologisk skinka för 100 kronor, en svensk konventionell för 50 kronor och en importerad för 29 kronor så framstår inte den svenska som särskilt dyr, menade han.
Lars Hermansson, marknadschef för foder på Lantmännen Lantbruk, efterlyste framför allt en ökad produktion av smågrisar. Han mer eller mindre utlovade en delfinansierad satsning på bättre kontroll av foderutnyttjande.
– Det är vad ni har sämst koll på. Det går inte att slarva med fodret under vare sig avvänjningen eller dräktigheten, sa han.
Högre krav
Enligt Lars Hermansson finns det anledning att investera i en silo för extra foder till såväl smågrisar som slaktgrisar. Det nya högpresterande avelsmaterialet ställer högre krav.
– Ni får aldrig svälta grisarna efter avvänjning, då förstör ni deras tarmsystem. Den nya genetiken svarar bra på näringsrikare foder, speciellt vid lägre vikter, sa han.
I juli lanserar Lantmännen sitt nya fodersortiment för ekologisk grisuppfödning som för närvarande utgör cirka 2 procent av den svenska produktionen.