facebooktwittermail d

Lovande utsikter för årets vallskörd

Nu har vallskörden kommit igång på flera håll i Sverige. Men fjolårets torka har satt sina spår. ATL har varit i kontakt med rådgivare för att se hur det ligger till över Sverige.

Vallskörden på Labbarps gård avslutades den 3 juni. ”Totalt sett har vi aldrig bärgat så mycket gräs i en förstaskörd”, berättar Henrik Svensson på Labbarps gård.
Vallskörden på Labbarps gård avslutades den 3 juni. ”Totalt sett har vi aldrig bärgat så mycket gräs i en förstaskörd”, berättar Henrik Svensson på Labbarps gård. FOTO: HENRIK SVENSSON/LABBARPS GÅRD

På flera håll spås en normalstor eller bättre skörd än förra året. Men än så länge är det för tidigt att avgöra hur det blir.

– Det hänger såklart på vädret, säger Henrik Bergman, rådgivare på Hushållningssällskapet i Dalarna/Gävleborg.

Där har skörden startat, men de senaste två veckornas ostadiga väder satte käppar i hjulet för många. De närmaste dagarna beräknas fler dra igång med förstaskörden på allvar.

"Aldrig bärgat så mycket gräs"

I Jönköpings län beskriver rådgivaren Andreas Svensson skörden som lite lägre än normalt, men under förutsättningarna bra. På Labbarps gård i Bankeryd, strax norr om Jönköping, avslutades förstaskörden på måndagen.

– Totalt sett har vi aldrig bärgat så mycket gräs i en förstaskörd, berättar Henrik Svensson på Labbarps gård för ATL.

Ett av de tre bästa åren hittills – så beskriver Henrik Svensson på Labbarps gård resultatet för vallen.
Ett av de tre bästa åren hittills – så beskriver Henrik Svensson på Labbarps gård resultatet för vallen. FOTO: HENRIK SVENSSON/LABBARPS GÅRD

På en större del av gårdens vallareal ser resultatet mycket bra ut.

– Där är det nog en topp tre av de bästa åren hitintills. Sedan finns det en del arealer som alltid är en besvikelse, säger Henrik Svensson.

Stor foderbrist efter torkan

I Mälardalen och Örebro väntar man sig inte så mycket av varken första- eller andraskörden i år, enligt rådgivaren Anna Linell på Hushållningssällskapet.

– Det är inte jättelångt eller jättemycket någonstans. Vissa har fått lite mer vatten på sina håll och har det bättre. Men överlag är det korta vallar. Andraskörden brukar också bli liten på grund av lite regn, säger hon.

Här drabbade fjolårets torka lantbrukarna hårt och många gjorde sig av med förstaskörden redan innan den tredje skörden ens var i gång.

– En lantbrukare jag pratade med precis hade köpt foder för två miljoner mer i fjol än han brukade. Så det är absolut brist. Man köper det man får tag på och blandar ihop för att få det att räcka, säger Anna Linell.

Artikeln fortsätter nedanför grafiken!

Hoppas på mer regn

I Halland är mjölkproducenterna i princip klara medan vall till kött och häst fortfarande pågår. I resterande delar av Götaland och på Gotland börjar vallskörden också gå mot sluttampen.

– Mängderna är stora så det ser bra ut inför resten av året, säger Gun Olsson, rådgivare på Hushållningssällskapet i Halland.

Enligt henne har ingen särskilt mycket foder i lager. Men länet har klarat sig bättre än på andra håll. I bland annat Kalmar och Blekinge har det varit tunnare på foderfronten under hösten och våren.

– Nu ser förutsättningarna ändå bra ut med kallt väder som inte stressat på grödan och mer nederbörd än våren 2018. Men vi behöver mycket regn framöver för att återväxten ska komma i gång så vi får en andraskörd också, säger Theres Tarler på Hushållningssällskapet i Kalmar/Öland/Blekinge.

Väntar på första skörd

I Norrbotten körs fortfarande vårbruk och det är cirka två veckor kvar tills vallskörden kan starta. Även i Jämtland väntas de som kör tre skördar börja tidigast nästa vecka. Här beskrivs vårbruksförhållandena vara något bättre än normalt. Men det finns lokala skillnader beroende på nederbörd.

– Det har vuxit och tjockat på sig rejält. Det har varit väldigt kallt men nu kommer värmen och det är mycket fukt i marken så det lär växa på bra kommande veckor, säger Anna Dencker på Hushållningssällskapet i Jämtland.

Norra Sverige klarade sig överlag bättre under fjolårets torka. Men Kristina Sigfridsson på Hushållningssällskapet i Norrbotten kan ändå märka en skillnad i fodernivåer.

– De flesta har haft nog med foder i vår, antingen eget eller köpt. Men betessläpp är efterlängtat på de flesta gårdar och en del har haft minskad djurbesättning för att få fodret att räcka till. Flera som brukar ha en buffert med grovfoder ett par tre månader efter första skörd står snart tomma, säger hon.