d
DebattUppdaterad: 31 januari 2025Kommentera

”Kyrkans skogsutredning bygger på ogenomtänkt naturvurmande”

Hur etiskt hållbart är det att minska virkesproduktionen och därmed undanhålla välfärdsskapande möjligheter för samhället i dag och för framtida generationer?

Svenska kyrkan.
”Kyrkans ledning bör lyssna noggrant på befintlig kunskap och beprövad erfarenhet”, skriver Peter Holmgren. FOTO: JEPPE GUSTAFSSON/TT

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Svenska kyrkan vill besluta hur deras skogsegendomar ska brukas framgent. Det är ingen liten fråga då det handlar om förvaltning av en tillgång värd 40 miljarder kronor och som genererar en betydande inkomst till kyrkans verksamhet. Samtidigt har Svenska kyrkans skogsutredning föreslagit storskaliga inskränkningar i skogsbrukandet, för att istället satsa på naturvård. Utredningen är för närvarande på remiss hos kyrkans instanser.

De senaste veckorna har debatten om Svenska kyrkans skogsutredning intensifierats då kompletterande beräkningar presenterats, gjorda på uppdrag av stiftens egendomsförvaltningar. Man hade bedömt att utredningens egen konsekvensanalys var otillräknelig och ville ha en second opinion. Det fick man också från ledande expertis inom skogsforskningen, knuten till Sveriges Lantbruksuniversitet.

Kompletteringen har blivit uppmärksammad i starka ordalag såväl av utredaren själv, en del representanter för kyrkans ledning och förstås engagerade miljöjournalister. Men uppmärksamheten gällde inte resultaten utan att man överhuvudtaget beställt nya analyser och därmed implicit ifrågasätter utredningen som sådan. Utredare Göran Enander själv kallar det vantolkning, vilseledning och att det "trixas med siffror".

Det finns emellertid goda skäl att studera antaganden och resultat från fler perspektiv än det Enander lagt fram. Särskilt som kyrkans utredning ibland har setts som en proxy för hur svenskt skogsbruk som helhet skulle kunna bedrivas. Utredningen relaterar också i stora delar till rikets skogspolitik och EUs regelverk, och resonerar om hur kyrkans skogsbruk - några procent av Sveriges skogsmark - ska ses i detta sammanhang.

Dagens skogsbruk i kyrkan har av vissa beskrivits som "strikt fokuserad på ekonomi" såväl som "kortsiktig och vinstinriktad". Även utredningen har profilerat dagsläget som att "förvaltningarnas huvuduppdrag är att generera intäkter". Men detta är naturligtvis fel. Både lagstiftning och praktik innebär långsiktighet och sammanvägning av miljö och produktionsmål. Certifieringsregler och frivilliga åtaganden innebär än mer hänsyn till olika intressen. Sammantaget är skogsförvaltningen i kyrkan ambitiös och väl avvägd mellan flera mål, men så vill inte belackarna se det.

De kompletterande analyserna har gett oss en mer nyanserad bild.

I dag ger kyrkans skogar en årlig nettointäkt på ca 450 miljoner kronor. Om fokus vore strikt att maximera intäkterna skulle det nog långsiktigt gå att klämma ut hundra miljoner mer inom lagens råmärken. Ännu mer på kort sikt om man tullar på den uthållighet som är grunden för all normal och faktisk skogshushållning.

Utredningen påstår att dess långtgående förslag på avsättningar, hyggesfritt skogsbruk och kraftigt utökad naturhänsyn skulle sänka intäkterna med sådär hundra miljoner per år. Alltså en fördubbling av den ekonomiska uppoffringen jämfört med dagens skogsbruk.

De kompletterande analyserna pekar dock emot att tvåhundra miljoner kronor försvinner varje år med utredningens förslag. Vem har då "rätt"? Naturligtvis beror analyserna på en rad antaganden och avgränsningar, men det förefaller som om utredningen har gjort en betydande glädjekalkyl.

Så långt de direkta ekonomiska konsekvenserna för kyrkan av utredningens förslag. Det märkliga är sedan att de förmodade vinsterna för naturen och framtida generationer inte anges eller beskrivs i utredningen, utom i väldigt svepande ordalag. Med andra ord, det görs redan betydande insatser för att balansera produktion och miljö i kyrkans skogsbruk, men det finns ingen analys om hur mycket bättre tillståndet för mångfalden skulle bli med utredningens förslag. Vad får medlemmarna i Svenska kyrkan för pengarna som offras?

Åt andra hållet kan man fundera över hur etiskt det är att minska virkesproduktionen och därmed undanhålla välfärdsskapande möjligheter för samhället i dag och för framtida generationer. Särskilt i en tid då vi söker med ljus och lykta efter lösningar på klimatutmaningen och måste få bukt med de fossila utsläppen, bland annat med hjälp av en genomtänkt bioekonomi. Dylika frågor har utredningen inte utrett. Istället betraktar utredningen virkesproduktionen enbart som en källa till inkomster för kyrkan. 

Det förefaller som om kompletteringen av utredningens analyser har gett välbehövliga nyanser för diskussionen om skogsbrukets strategi. Det borde välkomnas av alla berörda, såväl utredare som alla medlemmar i Svenska kyrkan. Kanske kan ytterligare kompletteringar ge perspektiv inte bara på skogen som sådan och som andlig upplevelse, utan på dess enorma roll för samhället i stort? 

Kyrkan har infört begreppet ”andlig och existentiell hållbarhet” i sin verksamhet vilket är ett intressant tillägg till de etablerade hållbarhetsdimensionerna – sociala funktioner, ekonomi och miljö. Tyvärr har andlig och existentiell reducerats till ett ogenomtänkt naturvurmande i skogsutredningen. Kyrkans ledning bör lyssna noggrant både på sina remissinstanser, sina medlemmar såväl som befintlig kunskap och beprövad erfarenhet. 

Publicerad: 31 januari 2025

Vad tycker du om artikeln

Logga in för att reagera på artikeln

Var med i diskussionen

Dela med dig av dina tankar och diskutera med andra läsare.

Kommentarer

Genom att kommentera godkänner du våra communityregler.

Vad tycker du? Skicka din debattartikel till debatt@atl.nu.


Skog