facebooktwittermail

Kyrkans skogar ska förvaltas ekonomiskt

Endast riksdagen kan ändra målet med kyrkskogens förvaltning, skriver Claes-Göran Johansson. 

Skog.
Syftet med kyrkans skogar är ekomisk förvaltning, skriver Claes-Göran Johansson. FOTO: OLA JENNERSTEN/TT

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Bengt Johannisson kritiserar kyrkans skogsskötsel främst utifrån aspekter på demokrati och styrning.

Svenska kyrkan är till sin struktur helt igenom demokratiskt uppbyggd organisation. Förtroendevalda tillsätts efter val vart fjärde år. Lokalt har vi kyrkofullmäktige med kyrkoråd, regionalt stiftsfullmäktige med stiftsstyrelse och nationellt kyrkomöte med kyrkostyrelse. Stiftsfullmäktige utser egendomsnämnd alternativt stiftsstyrelsens egendomsutskott som ansvarar för förvaltningen av de så kallade prästlönetillgångarna och därigenom skogsbruket.

Prästlönefastigheterna ägs inte av kyrkan utan har av staten ställts till kyrkans förfogande och i Lag om Svenska kyrkan ges ramarna för förvaltningen: ”Prästlönefastigheter och prästlönefonder (prästlönetillgångar) har till ändamål att bidra till de ekonomiska (min kursivering) förutsättningarna för Svenska kyrkans förkunnelse. Endast avkastningen får användas för ändamålet. Prästlönetillgångarna skall förvaltas av Svenska kyrkan såsom självständiga förmögenheter. Regeringen får besluta om tillsyn av förvaltningen. Förmögenheten skall vara placerad på ett godtagbart sätt.”

Det betyder att syftet är ekonomisk förvaltning. Kyrkan kan inte själv ändra på detta ändamål utan det måste i så fall beslutas av Sveriges riksdag.

I Lag om Svenska kyrkan framgår också att kyrkan ska vara rikstäckande. Det betyder att även församlingar på landet måste ges ekonomiska förutsättningar för sin verksamhet. Landsbygdsförsamlingar är av historiska och geografiska skäl de relativt sett största mottagarna av utdelningar från prästlönetillgångarna. De skulle drabbas hårdast om utdelningarna minskade eller uteblev. Beroendet av dessa utdelningar ökar också över tid på grund av medlemstapp och befolkningsutvecklingen på landsbygden.

Jag är övertygad om att Svenska kyrkan genom sin demokratiskt uppbyggda organisation och stora förvaltningskompetens kommer att, inom lagens ram, kunna leva upp till rimliga förväntningar på skogsförvaltningen.

Claes-Göran Johansson

Tidigare stiftsjägmästare i Växjö stift

Läs debattartikeln denna artikel är ett svar på

Låt kyrkans medlemmar bestämma över sin skog