Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Krönika 14 april

    Vi behöver berätta historien om skogen

    Skatta dig lycklig om du blir bombarderad av frågor från en journalist nära dig och ta dig tid att svara och erbjud dig att visa upp din fina skog och ditt företag. Det är rådet från ATL:s krönikör Birgitta Sennerdal till dig som är verksam inom skogsbranschen.

    En kurs bara om skog? Och i en hel vecka? Jo, så blev reaktionerna när jag berättade att jag blivit ombedd att leda en kurs om skog för andra journalister.

    Skogsindustrin hade förra året ett exportvärde på 145 miljarder kronor och den sysselsätter 120 000 människor direkt och indirekt. Det finns 330 000 enskilda skogsägare och 280 000 jägare. Dessutom innebär Allemansrätten att så gott som alla människor som vill, kan ha någon form av relation till skogen.

    Trots det har få personer grepp om hur viktig skogen är.

    Kursen arrangerades av fortbildningsinstitutet Fojo och 18 journalister från hela Sverige deltog. Det blev en vecka med massor av kunskap och många diskussioner. Vi besökte skogsägare, skogsindustri och naturreservat och hade forskare och generaldirektör på besök.

    För mig personligen var det oerhört roligt och stimulerande att få möta så många skogsintresserade, som dessutom är väldigt duktiga journalister.

    Men både jag och kursdeltagarna mötte en viss misstänksamhet inför veckan. Jag fick frågan om det var en massa vegan-naturvänner som anmält sig, och deltagarna hade fått frågan om de nu skulle bli indoktrinerade i trakthyggesskogsbruk, fastän alternativen är mer spännande.

    Svaret är nej på båda frågor och frågorna skvallrar om en hel del okunskap.

    För tro mig när jag säger att det finns ett helt gäng skogsintresserade journalister från Skellefteå i norr till Helsingborg i söder som har ett öppet sinne och en önskan om att få lära sig mer.

    När det gäller hyggesfritt kontra trakthyggesbruk presenterades forskning som säger att båda brukningssätten är lika bra ur klimatsynpunkt. Den som vill förespråka det ena eller det andra får använda argument som biologisk mångfald eller ekonomi.

    Nåväl, efter en vecka tillsammans är jag och flera andra väldigt taggade att ge oss i kast med klurig skogsjournalistik och spännande avslöjanden. Våra planer är härligt grandiosa och förmodligen smått orealistiska.

    En reporter som tillhört de mer lågmälda under veckan sa kanske det klokaste av oss alla när veckan avslutades: ”Jag vill bidra till att höja allmänbildningen om skogen.”

    Ja, gott så. Vi behöver berätta historien om skogen, för de flesta människor i Sverige har bara kunskap om en liten, liten del.

    Min uppmaning till dig inom skogsbranschen är därför: Skatta dig lycklig om du blir bombarderad av frågor från en journalist nära dig och ta dig tid att svara och erbjud dig att visa upp din fina skog och ditt företag. Journalister har nästan alltid bråttom, men så gott som alla gillar kaffe – särskilt på en stubbe i skogen. 

    Detta är en kommenterande text i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att skribenten svarar för åsikterna i artikeln. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen