Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Krönika 14 oktober

    Skogsbruk, obruk eller mångbruk – det är frågan

    Vare sig man lyfter fram skogsägares behov av inkomster, konsumenters behov av olika produkter eller människors behov av rekreation och skönhetsupplevelser, måste skogen danas för att möta människors behov, skriver ATL:s krönikör Annika Nordin.

     ATL:s krönikör Annika Nordin.
    ATL:s krönikör Annika Nordin. FOTO: SLU

    När vi odlar skog kallas det oftast för skogsbruk. Begreppet kan kritiseras för att endast lyfta fram skogens ekonomiska värden.

    I Svenska Akademiens ordbok definieras skogsbruk som ”odling och avverkning av skog, ofta i stor skala”. Med den definitionen blir hållbart skogsbruk en oxymoron, alltså en kombination av två skenbart oförenliga begrepp. Hållbart skogsbruk inkluderar ju förutom ekonomiska, även skogens ekologiska och sociala värden. Finns det då andra begrepp än skogsbruk som bättre definierar allt det skogen innebär och som fullt ut lyfter fram alla dess värden?

    Mångbruksbegreppet myntades i USA och har sedan 1960-talet styrt hur man där sköter den statligt ägda skogsmarken. Den vägledande principen är att prioritera de värden i skogen som gör mest nytta för flest antal människor. Än så länge har begreppet mångbruk inte fått något starkt fäste i Sverige. Vissa har likställt skogsbruk med mångbruk och lyft fram exempelvis allemansrätten som borgen för detta, medan andra har argumenterat för att skogsbruk framför allt blockerar skogens ekologiska och sociala värden.

    Gemensamt för de bägge begreppen är att både skogsbruk och mångbruk utgår från människans behov av skogen. Vare sig man lyfter fram skogsägares behov av inkomster, konsumenters behov av olika produkter eller människors behov av rekreation och skönhetsupplevelser, så handlar det ju om att skogen måste danas för att möta människors behov.

    I motsats till detta antropocentriska synsätt står det biocentriska som lyfter fram det inneboende värdet hos allt levande. Trots motsatsförhållandet kan man säga att antropocentrism och biocentrism möts i vår ambition att bevara den biologiska mångfalden. Det handlar om att bevara alla levande organismer för deras inneboende egenvärden, men också om att säkerställa våra egna mänskliga livsbetingelser.

    Obrukad skog är den lösning vi föredrar när det gäller att bevara skogens biologiska mångfald. För närvarande är drygt 30 procent av den svenska skogsmarksarealen obrukad. På denna areal bedrivs alltså inget aktivt skogsbruk, även om bara en mindre del av den åtnjuter formellt skydd.

    Med utgångspunkt i denna semantik – vad ska vi kalla hållbar utveckling i skogen? Vare sig skogsbruk eller obruk beaktar samtidigt skogens ekonomiska, ekologiska och sociala värden. Hållbart mångbruk ter sig som fortfarande möjligt då begreppet är luddigt och ännu saknar definition i Svenska Akademiens ordbok.

    Men kanske vore det mer konstruktivt att lämna semantiken därhän och i stället söka lösningen i skogen? I samma skog kan ju faktiskt olika bestånd ”skogsbrukas”, ”mångbrukas” och ”obrukas”. Det som fortfarande saknas är en bra definition som alla känner sig bekväm med och som rymmer hela skogen.

    Annika Nordin, professor SLU

    Detta är en kommenterande text i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att skribenten svarar för åsikterna i artikeln. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Till toppen