Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Krönika 31 mars

    Dags att bli en skogsprepper

    Det är dags att bli en ”skogsprepper” med utarbetade strategier för hur skogen ska skötas ur ett klimatperspektiv, skriver ATL:s krönikör Marie Wickberg.

     Det behövs strategier för hur skogen ska skötas ur ett klimatperspektiv menar Marie Wickberg i sin krönika.
    Det behövs strategier för hur skogen ska skötas ur ett klimatperspektiv menar Marie Wickberg i sin krönika. FOTO: Therese Asplund

    Jag har vänner som blivit ”preppers”, vilket betyder att man systematiskt, och ibland smått maniskt, bunkrar upp med allt från konserver till kontanter och reservaggregat. Jag och min man fick en gasolspis i julklapp av förutseende släktingar. Någonting fundamentalt har förändrats i vårt samhälle – krisen har kommit närmare.

    Häromveckan deltog jag på ett seminarium i Europaparlamentet för att diskutera en högst aktuell kris: sommarens skogsbränder.

    Bilden som gavs var delvis skrämmande. Hittills kan forskningen inte visa ett mönster som säger att bränderna, över en längre period, blir fler. Däremot blir de större, betydligt större. Samtidigt vet vi att nio av tio bränder skapas av människor – bränderna uppstår därmed i områden där många människor bor.

    Skogsägare måste rusta för att klimatet förändras. Det gäller bränder men det gäller också skadegörare, förändrade markförhållanden och extrema stormar. Det är dags att bli en ”skogsprepper” med utarbetade strategier för hur skogen ska skötas ur ett klimatperspektiv, en god beredskap för kris men framförallt ett aktivt skogsbruk, som i sig motarbetar klimatförändringarna.

    Samtidigt vet vi att klimatfrågan måste hanteras både just nu och på sikt. I det perspektivet har samarbetet i EU potential att bli både bra och riktigt dåligt. Riktigt dåligt blir det om vi tror att det finns en lösning som passar alla. Det är lätt att bli orolig när en samlad kår av sydeuropeiska forskare och höga EU-chefer diskuterar lösningar som storskalig landskapsplanering, fler betesdjur i skogen och ökade regleringar i EU:s jordbruksbudget.

    Skogsbränder har historiskt varit ett sydeuropeiskt problem, så är det sannolikt inte i framtiden. Om EU ska hitta på lösningar behöver de respektera två saker:

    1) EU har ingen gemensam skogspolitik, och ska inte ha det heller.

    2) Skogen i Europa ägs av nästan 16 miljoner skogsägare. Framgång i arbetet med att förebygga bränder bygger på ett aktivt, hållbart, skogsbruk, en fungerande marknad och respekt för äganderätten.

    Riktigt bra kan det bli om EU först och främst löser det riktiga problemet; våra utsläpp av växthusgaser på ett globalt plan. Det är grunden. Samtidigt vet vi att klimatförändringarna redan är här, och det kommer sannolikt att bli sämre innan det förhoppningsvis blir bättre. Med andra ord behöver vi förbereda oss för när krisen kommer igen.

    EU tittar just nu på möjligheten att gemensamt finansiera överkapacitet i krisberedskap för att snabbt och solidariskt kunna möta megabränder eller andra naturkatastrofer. Ett mycket gott exempel på konkret EU-nytta. När skogen brann i somras var vi i akut behov av hjälp från våra vänner från Europa. Den insikten är värd att ta på allvar.

    Marie Wickberg, kommunikationschef Mellanskog

    Detta är en kommenterande text i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att skribenten svarar för åsikterna i artikeln. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen