Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Krönika 7 februari

    Stor eller liten skattereform?

    En höjd kapitalbeskattning kan ge olyckliga konsekvenser för framtida generationsskiften. Små justeringar i skattereformen är motiverat – men inte mer än då, skriver Urban Rydin i en krönika.

    Det är många som nu för fram budskap om en ny skattereform. Här vill jag fokusera på vissa frågor av betydelse för de gröna näringarnas företag och landsbygden. Enligt min uppfattning är det motiverat med mindre justeringar, inget mer. Grunddragen i dagens system håller!

    I januariavtalet sägs dock:

    ”En omfattande skattereform genomförs. Reformen ska öka sysselsättningen och antalet arbetade timmar med sänkt skatt på jobb och företagande, bidra till att klimat- och miljömål nås, stärka Sveriges konkurrenskraft, utjämna dagens växande ekonomiska klyftor, sänka marginalskatten och uppnå att färre betalar statlig inkomstskatt, förenkla genom att begränsa undantag, minska hushållens skuldsättning och bidra till att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt, öka finanssektorns skatteandel och långsiktigt trygga välfärden.”

    En viktig frågeställning är den skilda beskattningen av arbets- och kapitalinkoms­ter. Den föranleder behov av särskilda regler som 3:12-reglerna och räntefördelningen, viktig för de gröna näringarnas företag. Reglerna är nödvändiga men bör förenklas.

    Glöm inte heller att den låga nominella kapitalskattesatsen har sin grund i att sådana inkomster delvis är inflationskompensation vilket motiverar en låg nivå. I avtalet nämns sänkt skatt på jobb och företagande och sänkt marginalskatt. Det talar för minskad beskattning av arbetsinkomster.

    En höjd kapitalbeskattning genom återinförd förmögenhetsskatt och/eller arvs- och gåvoskatt vore således mycket olyckligt. Inte minst generationsskiften för de gröna näringarnas företag försvåras och skatterna är ineffektiva.

    Alla skatteekonomers favoritskatt, fastighetsskatten, måste prövas. Då ska man inte glömma att bakgrunden är beskattning av inkomsten boende. Ja, detta är faktiskt den principiella grunden, vilket talar för en återgång till beskattning genom en inkomstschablon.

    När och hur ska skatten då tas ut?

    Det kan ske när man säljer och har skatteförmåga men vinstbeskattning ger inlåsningsproblem. En beskattning under innehavet medför å andra sidan att vissa tvingas flytta för att man inte kan betala den, detta i synnerhet i attraktiva områden. Här finns också en stark landsbygdsproblematik då landsbygden genom dagens tak betalar sin del men det gör inte stadsborna. Dagens regressiva beskattning är olycklig.

    Ränteavdragen är viktiga för många. Då får man inte glömma att det är ett naturligt avdrag i ett företag (en kostnad) men privat levnadskostnad för andra. Om man vidtar åtgärder för att minska privatpersoners ränteavdrag kommer det givetvis att vara svårt att hålla näringsidkarnas ränteavdrag orörda.

    I januariavtalet sägs också att man ska förenkla genom att minska undantag. Det är då viktigt att man inte glömmer att företagare måste kunna driva företag med egenfinansiering genom att spara vinst, skogskonto, periodiserings- och expansionsfond. Men det kan vara motiverat att minska undantagen i kapitalskatterna som ger beskattning med 20 procent, 22 procent, 25 procent och 27 procent.

    Detta är en kommenterande text i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att skribenten svarar för åsikterna i artikeln. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen