Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Krönika 3 februari

    Skogsägare – ät en extra semla

    Det finns en överhängande risk att Stefan Löfven lovar runt och håller tunt, skriver ATL:s krönikör efter regeringsförklaringen.

     Marie Wickberg, ATL:s krönikör.
    Marie Wickberg, ATL:s krönikör. FOTO: Therese Asplund och Mostphotos

    Ett kombinerat, och passionerat, intresse för skog och politik kan få en att göra märkliga saker. Häromdagen ägnade jag ett par timmar åt att dammsuga alla regeringsförklaringar sedan 2006 efter ord som innehöll ”skog”.

    Regeringsförklaringen lägger riktningen för regeringens politik det kommande året, det är det viktigaste politiska dokumenten för framtida förhandlingar. Ett ämnes genomslag i en regeringsförklaring är samtidigt ett mått på hur viktig frågan är på den politiska agendan.

    Jag tittade alltså på tretton regeringsförklaringar, åtta avlagda av Alliansregeringar och fem av Socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringar.

    De första fem åren av perioden omnämns skogen sammanlagt två gånger. De sista fem åren omnämns skogen 17 gånger. Skogens avtryck ökar, om det är bra eller dåligt beror naturligtvis på vad som sägs.

    Så vad har egentligen statsministrarna Reinfeldt och Löfven pratat om? Skydd av skog eller förstärkt naturhänsyn är helt dominerande. Någon gång nämns förädling av skogens resurser eller en arbetsmarknadsåtgärd på skogsområdet. Tyvärr är det bara marginellt fler gånger än ordet elcykel.

    2016 gör Nationella skogsprogrammet sitt intåg i regeringsförklaringarna. Samtidigt innebär regeringskonstellationen med Miljöpartiet att orden skydd och naturvårdshänsyn blir betydligt mer förekommande från 2014.

    I årets regeringsförklaring händer något. Tre gånger förekommer ordet skog och för första gången sedan stormen Gudrun 2005 finns markägarna med. De ska få ”rättmätig ekonomisk kompensation” när deras mark tas i anspråk. För första gången konstateras också att skogsnäringen ska vara hållbar och växande. Efter att ha plöjt tretton ganska grå regeringsförklaringar känns det som att den bleka januarisolen plötsligt börjar lysa.

    Kanske har pendeln äntligen svängt, tänker jag. Kanske går vi nu från en ensidig debatt om de 31 procent av skogen som inte brukas till ett vettigt samtal om de 69 procent som används för att skapa jobb, tillväxt och en fungerande bioekonomi. Kanske har samtalet förändrats från föreställningen att staten är världens bästa miljövårdare till att sätta fokus på markägarnas drivkrafter och möjligheter att bruka sin skog.

    Kanske. Samtidigt finns en överhängande risk att Löfven nu lovar runt och håller tunt. Regeringens ministrar är, i och med den nya mittenöverenskommelsen, satta att stärka äganderätten för skogsägare, att utreda artskyddsförordningen, skapa goda villkor för företagande i skogssektorn och säkerställa att tillräcklig ersättning ges vid skydd av mark. Jag tror det när jag ser det.

    Du som är skogsägare: ät en extra semla. Fira att vår verksamhet uppenbarligen blir viktigare och viktigare, men betänk också att segrar inte bör tas ut i förskott. Mycket arbete återstår.

    Marie Wickberg, kommunikationschef Mellanskog

    Detta är en kommenterande text i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att skribenten svarar för åsikterna i artikeln. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen