Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Krönika 26 februari

    Så kan nya tekniken minska utsläppen

    Eltraktorer i all ära. Men glöm inte precisionsodlingen. I förlängningen är det nämligen den forskning som bedrivs i Uppsala, Linköping och på andra ställen i Sverige, som ska minska de nationella utsläppen från jordbruket, skriver ATL:s teknikreporter Fredrik Stork.

    FOTO: Fredrik Stork

    Hur ska jordbruket ens kunna bli klimatneutralt till 2045? Den frågan är i högsta grad relevant efter veckans besked från regeringen att jordbruket ska vara helt fossiloberoende om 25 år.

    Som teknikskribent lever jag självklart i tron att nya tekniska landvinningar ska ta oss dit.

    De gröna näringarna står som bekant för nästan alla svar på hur vi ska tackla klimathotet. Finns bara viljan kommer våra skogar och fält att kunna leverera allt från nya byggmaterial som korslimmat trä till nya biodrivmedel som HVO, etanol och biogas.

     Bland de västerländska tillverkarna finns ännu inga kända planer på att sätta större el-traktorer på marknaden. I det mindre segmentet är dock Fendt E-Vario sannolikt det koncept som står närmast en lansering.
    Bland de västerländska tillverkarna finns ännu inga kända planer på att sätta större el-traktorer på marknaden. I det mindre segmentet är dock Fendt E-Vario sannolikt det koncept som står närmast en lansering. FOTO: Fredrik Stork

    Från politiskt håll verkar det dock finnas en övertro på att allt ska fixas med eltraktorer. Här är jag mer skeptisk – inte för att det är tekniskt omöjligt, utan för att det ofta tar lång tid att sjösätta nya produkter på marknaden. Inte ens New Hollands biogastraktor, som har visats upp otaliga gånger de senaste åren, finns ännu inte att köpa.

    Som ATL tidigare har berättat har forskningen som ska lägga grunden till detta paradigmskifte bedrivits i mer än tio år.

    Betydligt mer intressant än att bara stirra sig blind på eltraktorer är därför att göra en djupdykning i vilka utsläpp en vanlig gård genererar. Ta bara en titt på den här artikeln, som blev en aha-upplevelse även för mig.

    Den visar att 16 procent av klimatutsläppen från just den här mjölkgården kom från gödselbrunnen och stallmiljön, och att bara två procent kom från mineralgödseln. Samtidigt kom fyra procent från fossila drivmedel.

    Det förstnämnda problemet tacklar gården nu genom att bygga in gödselbrunnen och satsa på biogas, och ingenting kan vara mer rätt.

    De 11 procenten som består av lustgasutsläpp från gårdens fält, anses däremot vara svårare att tacka. Förstår jag regeringsuppdraget rätt ska fokus inte ens ligga på metan- och lustgasutsläppen trots att det finns lösningar. I stället ska regeringens jordbruksutredning i första hand fokusera på de fossila koldioxidutsläppen, som beräknas stå för drygt en tiondel av jordbrukets totala utsläpp av växthusgaser.

     Anders Andersson och Axel Hörteborn håller på och bygger ett eget precisionsodlingsprogram med målet att öka sina skördar med 20 procent. Om de lyckas kommer det innebära betydande besparingar på miljön.
    Anders Andersson och Axel Hörteborn håller på och bygger ett eget precisionsodlingsprogram med målet att öka sina skördar med 20 procent. Om de lyckas kommer det innebära betydande besparingar på miljön.

    För mig finns det bara ett svar på att minska lustgasutsläppen, och det är att öka den inhemska produktionen så mycket som möjligt med hjälp av ny teknik. Bara då kan vi minska avskogningen vid ekvatorn och samtidigt minska utsläppen av växthusgaser som koldioxid, metan och lustgas för varje ton som vi producerar. Helst ska vi också ta mark ur träda för att öka den nationella exporten till länder som inte har lika goda förutsättningar som vi.

    Det är också därför som den precisionsodlingsforskning, som bedrivs på olika platser i Sverige, är så viktig. Här tänker jag närmast på Hushållningssällskapen, Rise i Uppsala och Agtech 2030 i Linköping, men också på far och son Anders Andersson och Axel Hörteborn som på egen hand forskar för att öka sina potatisskördar med 20 procent. Om de lyckas kommer det att innebära betydande besparingar på miljön.

    Fler lästips i ämnet:Regeringen vill göra svenskt jordbruk fossiloberoendeHan ska bli utsläppsfri med hjälp av KlimatkollenPrecisionsodling ska ge mer matpotatisNytt Uppsalaprojekt ska bruka marken helt autonomt och fossilfrittAgtech 2030 får 200 miljoner till ny lantbruksteknikAgtech 2030 hämtar idéer från flyget

    Detta är en kommenterande text i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att skribenten svarar för åsikterna i artikeln. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen