Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Krönika 9 mars

    Skogsägarna och skogens sociala värden

    Rekreation, jakt, bärplockning och fågelskådning är sociala värden privata skogsägare oftast förknippar med sin skog.

     Majoriteten av de intervjuade skogsägarna menar att man redan utvecklar sin skogs sociala värden, men man gör det gratis och främst för den egna familjens eller grannarnas skull.
    Majoriteten av de intervjuade skogsägarna menar att man redan utvecklar sin skogs sociala värden, men man gör det gratis och främst för den egna familjens eller grannarnas skull. FOTO: Mostphotos

    Man lyfter även fram att det är hälsosamt att vistas i skogen, att den är en bra boendemiljö och att skogen bär ett kulturarv. Många nämner också själva ensamheten och tystnaden som viktiga värden i skogen.

    Allt detta enligt en färsk studie från Umeå universitet.

    Samma studie visar också på ett stort engagemang från skogsägarnas sida att vidareutveckla skogens sociala värden med hjälp av skogsskötsel. Många gör det med traditionell skogsskötsel då man menar att väl genomförda åtgärder som plantering, röjning och gallring krävs för att skogen ska bli vacker, välskött och lättillgänglig. Det finns även skogsägare som helst avviker från den traditionella normen och anser det viktigast att prioritera skogens biodiversitet. Man undviker då gärna kalhuggning och menar att de sociala värdena på så sätt kommer med på köpet.

    På senare år har ett växande politiskt intresse riktats mot skogens sociala värden. Bland annat sägs det att de sociala värdena utgör en underutnyttjad kommersiell möjlighet. Man menar helt enkelt att det borde gå att tjäna pengar på skogen utan att behöva avverka den.

    Skogsägarna i studien delar i stort sett denna uppfattning. I alla fall på ett teoretiskt plan. För i praktiken ser man många hinder.

    Majoriteten av de intervjuade skogsägarna menar att man redan utvecklar sin skogs sociala värden, men man gör det gratis och främst för den egna familjens eller grannarnas skull. Vissa av skogsägarna konstaterar att andra skogsägare, vars fastigheter ligger närmare stora städer eller har vackra sjöutsikter, borde ha bättre möjligheter än man själv att locka besökare beredda att betala för skogens sociala värden.

    Andra påpekar att allemansrätten är ett stort hinder för nästan all kommersiell utveckling. Man frågar sig varför någon skulle vara beredd att betala för det som ändå går att få gratis. Skogsägare i Mellansverige påpekar också att de nuvarande rovdjurspopulationerna omöjliggör jaktturism och allvarligt försvårar för jordbruket, vilket i sin tur hindrar utvecklingen av ett mångfunktionellt skogsbruk som gynnar skogens sociala värden.

    Sist men inte minst: Det finns en väldigt viktig lärdom från studien som nog för många av de inblandade skogsägarna är en självklarhet och just därför riskerar att glömmas bort. Den är att många skogsägare värnar skogen som en integrerad och privat del av sina liv. Att slå mynt av ensamheten och tystnaden innebär ju med största sannolikhet att just dessa värden går förlorade.

    Annika Nordin, professor vid SLU

     Annika Nordin, SLU.
    Annika Nordin, SLU. FOTO: SLU

    Detta är en kommenterande text i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att skribenten svarar för åsikterna i artikeln. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen