Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Krönika 20 maj 2018

    När man inte längre har råd att sälja

    "Reavinstskatten drabbar även den som vill utöka befintlig produktion och köpa till mer mark. Den som vill sälja har inte råd, och den som vill köpa har inget att köpa.", skriver ATL:s krönikör Stefan Gård.

    FOTO: Øyvind Lund

    Svenskt lantbruk har länge kämpat med låg lönsamhet, samtidigt som värdet på jordbruksfastigheter har stigit och gett ett utökat låneutrymme. Fastigheter har belånats, inte bara till investeringar utan även till driften vilket naturligtvis gör att belåningsgraden har ökat samtidigt som ingångsvärdet på fastigheten har stannat på samma nivå.

    Har amorteringstakten inte följt med, om man inte har amorterat ner lånen i rätt takt kan konsekvenserna bli förödande. För om belåningen har ökat i samma takt som värdet på fastigheten har ökat, kommer konsekvenserna bli stora den dag man vill sälja gården.

    Svårt vid skifte

    Till exempel: Om en gård köps för en miljon kronor och efter ett antal år säljs för tio miljoner kronor kommer en reavinstskatt på cirka 2,7 miljoner att behöva betalas. (10-1=9 miljoner i vinst. Cirka 30 procent (reavinstskatt) av 9 miljoner= 2,7 miljoner). Förmodligen har man investerat och tagit nya lån under tiden man har ägt fastigheten och nu ska lånen betalas utan att man har inkomster från lantbruksfastigheten kvar.

    På samma sätt kan reavinstbeskattningen försvåra ett generationsskifte. Och inte hjälper det att man ger bort sin fastighet till nästa generation, trots att vi inte har någon gåvoskatt längre. För på samma sätt som i exemplet ovan följer ingångsvärdet med fastigheten och nästa generation kommer inte ha råd att sälja fastigheten om man har utvecklat verksamheten och tagit nya lån. Man har alltså bara gett bort fastigheten tillsammans med problemet, nästa generation kommer aldrig ha råd att flytta och därmed vill ingen överta gården.

    Reglering eller slopad skatt

    För att komma bort från problemet skulle man kunna införa en indexreglering av ingångsvärdet, för då skulle konsekvenserna inte bli lika stora. Då kommer ingångsvärdet att följa med värderingen upp och reavinsten bli motsvarande lägre liksom reavinstskatten.

    Ett annat sätt kan vara att helt slopa reavinstskatten på jordbruksfastigheter vid fortsatt drift. Exakt vad som definieras som fortsatt drift får man reglera, men syftet är att den som har haft sin huvudsakliga inkomst från jordbruksfastigheten och ser till att fastigheten fortsätts driva som ett jordbruksföretag ska slippa den höga reavinstskatten. Viljan att sälja och rörligheten på marknaden skulle öka.

    Drabbar åt båda håll

    Problemet med den höga reavinstskatten drabbar även den som vill utöka befintlig produktion och köpa till mer mark. Grannen har inte råd att släppa till något eftersom han då måste betala den höga reavinstskatten.

    Som det är nu, har man skapat en inlåsningseffekt som är svår att komma ur. Den som vill sälja har inte råd, och den som vill köpa har inget att köpa.

    Detta är en kommenterande text i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att skribenten svarar för åsikterna i artikeln. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen