Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Krönika 3 november

    Myndigheterna gick vilse i den gröna infrastrukturen

    Mellan 1993 och 2003 fyllde Europa en yta motsvarande Kronobergs län med betong. Under ungefär samma tid byggde Europa motorväg motsvarande en sträcka från Ystad till Treriksröset. Inte bara en gång, utan tio gånger.

    FOTO: ATL och Henrik Karlsson/IBL

    De sammanhängande gröna områdena blev allt färre, landskapet fragmenterades. Något behövde göras och EU satte ner foten.

    Strategier för grön infrastruktur skulle upprättas i hela unionen. I ett europeiskt perspektiv pratar man om skogar som skyddats via Natura 2000, men också om häckar, parker, gröna väggar på hus och gröna tak.

    Nu, många år senare, ser vi implementeringen på lokal nivå i Sverige. I början av oktober i år rapporterade alla länsstyrelser in sina strategier för grön infrastruktur till Naturvårdsverket.

    I teorin hade det kunnat bli bra. Vi behöver fundera på hur vi planerar vårt samhälle ur ett ekologiskt perspektiv. Hur skapar vi gröna korridorer i storstadsområden? Var behöver ekodukter skapas över vägar? Kan områden som kantzoner, diken och kraftledningsgator användas på ett smartare sätt? Ska vi verkligen bygga på vår bästa odlingsmark?

    Tyvärr gick myndigheterna vilse i skogen.

    Att som tjänsteman sätta sig vid ett ritbord och börja rita en plan över andra människors mark, utan att låta dem vara delaktiga, är dömt att misslyckas. Runt om i Sverige har myndigheter nu ritat in nya så kallade värdetrakter på privat mark. Det har skett utan dialog, delaktighet eller information till markägarna.

    Egentligen är det, precis som med nyckelbiotoper, ett inventeringsinstrument som pekar på att här finns områden med stor andel värdefull natur av en viss typ. I värdetrakterna är värdekärnor blandade med helt vanlig produktionsskog. Värdetrakterna blir därmed mycket större områden.

    I teorin inga konstigheter, i verkligheten blir det något helt annat. I oktober för ett år sedan utsattes skogsföretaget SCA för flera aktioner utförda av Greenpeace. Orsaken: att de avverkat skog inom en värdetrakt. Hur mycket ska skyddas? Frågar du Greenpeace så är svaret alla värdetrakter. 20 procent av den produktiva skogen.

    Återigen riskerar vi att få en situation där myndigheternas iver att planera, lägga till rätta och styra upp urholkar rätten att äga och bruka skogen. Så här kan vi inte ha det. Sverige är ett av världens skogsrikaste länder, i förhållande till antal invånare. Vi har 23 miljoner hektar skog med generell hänsyn, frivilliga och formella avsättningar och impediment. Vi har en brukad skog i alla åldersklasser. Över 30 procent av den svenska skogen är undantagen från brukande. Det finns utmaningar med dagens skogsbruk, men bristen på grön infrastruktur i skogslandskapet är inte den största.

    Kanske borde vi sluta laga det som inte är trasigt?

    Detta är en kommenterande text i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att skribenten svarar för åsikterna i artikeln. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen