Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Krönika 30 september

    Mer praktik i skolorna gynnar alla

    En utbildning som varvar teori och praktik ger på sikt ett mer konkurrenskraftigt lantbruk, anser ATL:s krönikör Jesper Broberg.

     ATL:s krönikör Jesper Broberg.
    ATL:s krönikör Jesper Broberg.

    Alla skulle vinna på att vi värderar praktik högre. Praktiska inslag i utbildningar är positivt för alla, även för de elever som har fallenhet för teoretiska studier.

    Under många år har kraven på praktik nedprioriterats, minskat eller tagits bort. För länge sedan var det första året på agronomutbildningen helt praktiskt. Det fanns också krav på olika former av praktik för att bli lantmästare. I dag räcker det med att kunna köra traktor och sedan läsa på Alnarp.

    Nu tror jag inte på att återanvändning av gamla lösningar. Vi behöver blicka framåt och se dagens möjligheter. Det krävs moderna utbildningar som varvar teori och praktik på ett smart sätt, inte bara inom lantbruk utan i hela utbildningssystemet.

    Efter att ha tillbringat några dagar i Tyskland på lantbruksskolor, rådgivningsföretag och lantbruksföretag kan jag konstatera att där finns en helt annan tradition och syn på praktik. Deras lärlingssystem och deras positiva syn på kombinationen av teori och praktik är fast förankrat i samhället.

    En annan intressant iakttagelse är att dörrarna inte stängs i det tyska utbildningssystemet. Man kan alltid komplettera och läsa vidare. I Sverige måste man nästan ha bestämt sig efter högstadiet för att kunna göra rätt yrkesval.

    Möjligheten till praktik behöver utvecklas och stärkas hos oss på olika sätt:

    ● SLU bör tydligare än i dag rekommendera sina studenter att skaffa sig praktik under sin studietid.

    ● Arbetsgivare ska vara tydliga med att praktik är mer eller mindre nödvändigt om man ska få anställning.

    ● Studenter bör planera sina studier så att det finns utrymme för praktik av olika slag.

    ● Branschen som helhet måste ta ansvar för att det finns bra och kvalitetssäkrade praktikgårdar som kan ta emot olika typer av elever.

    Det finns många fördelar om det blir enklare att hitta en bra praktikplats. En praktikplats kan vara en bra start för unga människor som är nyfikna och intresserade av att utbilda sig och arbeta inom de gröna näringarna i Sverige. Vi behöver influenser från människor som inte är uppväxta på lantbruk. Det är nödvändigt om branschen och näringen ska utvecklas.

    Branschen och dess organisationer måste hitta en gemensam lösning för praktikplatser. Ett första steg kan vara ett system för att praktikgårdarna ska hålla rätt kvalitet avseende boende, handledning etc.

    Arbetsgivarorganisationen SLA bör kunna hantera ersättningsfrågan på ett bra sätt. Det måste vara attraktivt för såväl praktikvärdar som praktikanter.

    Hushållningssällskapet och naturbruksgymnasier kan med LRF hitta lantbrukare som är intresserade av att vara praktikvärdar. Kungliga skogs- och lantbruksakademien, KSLA, kan ta rollen som förmedlare av praktikplatser. Systerorganisationen Ingenjörsvetenskapsakademin har just den rollen inom sin bransch.

    Jag är övertygad om att vi på det sättet får bättre utbildningar som i sin tur ger bättre företagare, rådgivare och andra tjänstemän. Och viktigast av allt: en utbildning som varvar teori och praktik ger på sikt ett mer konkurrenskraftigt lantbruk.

    Jesper Broberg, förbundsdirektör, Hushållningssällskapens förbund

    Detta är en kommenterande text i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att skribenten svarar för åsikterna i artikeln. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Till toppen