Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Krönika 1 september

    Målet är många staplar

    ”Ett av mina mål är att få en skog med större åldersspridning, för oss med små fastigheter är det ofta en utmaning”, skriver ATL:s krönikör Birgitta Sennerdal.

     Birgitta Sennerdal, Skogsägare och skribent
    Birgitta Sennerdal, Skogsägare och skribent FOTO: Mostphotos

    ”Birgitta, du måste lära dig att svära, det är det enda språk de förstår. Du är alldeles för snäll och artig.”

    Jag var upprörd och arg efter en händelse som inbegrep jakt, män och min skogsmark och rådet kom från en (kvinnlig) kusin som under många år framgångsrikt drivit företag.

    Men nej, jag går inte och övar på osande ramsor. Däremot tränar jag på att inte knyta näven i fickan utan bli bättre på att säga ifrån, genast ta itu med besvärligheter och alltid ge supertydliga besked. Det gör att mindre tid går åt till att reta mig på vad andra sagt och gjort. Istället får jag tid att ägna mig åt det jag verkligen vill – nämligen utveckla mitt företag.

    Ett av mina mål är att få en skog med större åldersspridning För oss med små fastigheter är det ofta en utmaning.

    Men jag vill att skötseln ska vara omväxlande och jag vill ha ett hyfsat jämnt kassaflöde och därför vill jag göra åtgärder som leder till att slutavverkningar inte kommer klumpvis med 20 år emellan.

    Olika trädslag har olika slutavverkningsålder men en enkel hjälp för mig har varit att rita stapeldiagram över skogens ålder. Ursprungsstaplarna fanns i min skogsbruksplan och sedan har jag utökat med staplar för hur skogen ser ut om 10, 20 och 30 år – om vissa åtgärder görs.

    Målet är att staplarna ska vara många och ungefär lika långa. Då har skogen en bra åldersspridning.

    Vid en högkonjunktur som denna kan jag också ha diagrammet att luta mig mot och bestämma mig för om jag ska göra någon avverkning, och hur stor denna ska vara. Timmerpriserna är bra just nu. Massavedspriserna är inte bra men de är bättre än de varit de senaste åren. Men att avverka väldigt mycket vid ett och samma tillfälle är förmodligen en dålig affär eftersom jag inte vet vad som händer i framtiden. Tänk om priserna går upp ytterligare? Då har jag inget kvar att avverka. Och så är ju min ambition att få en jämn spridning och det får jag inte om jag gör ett stort hygge.

    Jag tror fortfarande att skog är en klok – och rolig – investering. Men de senaste åren med stormar, insektsangrepp, nya lagar och regler samt sommarens bränder har fått mig att inse att det finns väldigt mycket jag som skogsbrukare inte kan påverka – men som ändå påverkar min ekonomi.

    Kvar återstår att koncentrera mig på det jag själv kan göra bättre. För mig innebär det dock inte att lära mig svära. Stapeldiagram passar mig bättre. Vårdad halländska är min dialekt sen barnsben och den kan jag inte ändra.

    Birgitta Sennerdal

    Skogsägare och skribent

    Detta är en kommenterande text i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att skribenten svarar för åsikterna i artikeln. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Läs mer om

    Till toppen