Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Krönika 31 maj

    Låst utbildning hotar de gröna näringarna

    Risk att färre söker sig till naturbruksprogrammen när de obligatoriska kurserna mer än fördubblas, skriver ATL:s krönikör Jesper Broberg.

    Förändringar för landets naturbruksgymnasier är på gång. Det är både bra och dåligt att gymnasieskolans naturbruksprogram förändras. Det är positivt att ­naturturism, djurvård och hästhållning blir egna inriktningar på naturbruksprogrammet. Det har branschen efterfrågat länge.

    Andra förändringar kan däremot innebära risker och försämringar, som att de obligatoriska kurserna mer än fördubblas. Gymnasieskolorna styrs på ett helt nytt sätt när de obligatoriska kurserna ökar från dagens 300 till 700 poäng.

    Det kan uppfattas som en petitess men innebär i praktiken stora förändringar för skolorna. Det riskerar att få negativa effekter inte bara för naturbruksprogrammet utan för hela kunskapsförsörjningen till de gröna näringarna.

    Argumentet för att låsa fler poäng är att kvaliteten ska säkras och att oseriösa skolor ska motarbetas. Men marknadslogiken är redan i dag enkel. Bra ­skolor får många elever, dåliga skolor försvinner.

    Ett naturbruksgymnasium ska drivas med fokus på kvalitet, långsiktighet och elevernas behov. Samtidigt behövs en flexibilitet. Ju fler poäng som är obligatoriska, desto svårare blir det att anpassa utbildningen till den regionala arbetsmarknadens behov och till elevernas individuella studieambitioner.

    Förutom livsmedel och skogsråvaror producerar det gröna näringslivet biobränslen och bioråvaror. Den gröna sektorn kommer att tillgodose en allt större del av samhällets energibehov och turism med fokus på natur- och matupplevelser kommer att öka. Sverige har utmärkta naturgivna förutsättningar för naturbruk och där finns många kvalificerade arbetsuppgifter på olika nivåer.

    Förutsättningarna varierar beroende på var i landet man befinner sig. Att kunna anpassa utbildningen till de specifika förutsättningarna i en region är en klar fördel. Nu försvåras det i stället.

    Många som väljer ett naturbruksgymnasium vill läsa vidare. I dag kan man läsa in särskild behörighet till längre högskoleutbildningar som veterinär-, jägmästar- och agronomprogrammen inom ramen för naturbruksprogrammet. Det är viktigt att den möjligheten finns kvar och utvecklas. Det tjänar hela branschen på.

    SLU gör nu om sina utbildningar. Trenden med minskad praktik och mer teori lär fortsätta. Då är det viktigt att elever med en praktisk kunskap om lantbruk och skogsbruk enkelt kan hitta en väg in till olika utbildningar vid SLU.

    Vi behöver fler studenter som kan koppla teoretiska kunskaper till en praktisk verklighet. Vi vill ju att medarbetare vid hushållningssällskapen, länsstyrelser, Ludvig & Co, LRF och Jordbruksverket inte bara ska förstå lantbruk i teorin. Kan de koppla teorin till en praktisk verklighet blir rådgivningen, myndighetsutövningen och lobbyarbetet bättre.

    Det är tufft redan nu att läsa utökad studiekurs. Med fler låsta poäng på naturbruksprogrammet blir det ännu jobbigare. Fler blir avskräckta från att ­skaffa sig den extra behörigheten. Eller så väljer de inte naturbruk, trots sitt intresse.

    Vi riskerar nu att färre läser vidare och att det blir besvärligare att anpassa utbildningen till den regionala arbetsmarknaden. Svårare än så är det inte!

    Jesper Broberg

    Förbundsdirektör Hushållningssällskapens förbund

    Detta är en kommenterande text i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att skribenten svarar för åsikterna i artikeln. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen