Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Krönika 23 mars

    Matvärlden ger inga enkla svar

    Vilken dryck är egentligen bäst för hälsa, klimat och miljö – är det mjölk, havre- eller sojadryck? Den frågan söker jordbruksexperten Gunnar Rundgren svar på i rapporten från EU-projektet Matlust i Södertälje.

     Matvärlden är inte svart eller vit – den är väldigt mycket mer komplex än så, skriver ATL:s krönikör Frida Jonson.
    Matvärlden är inte svart eller vit – den är väldigt mycket mer komplex än så, skriver ATL:s krönikör Frida Jonson. FOTO: Mostphotos/Peter Rutherhagen

    Men den som söker enkla svar kan sluta läsa nu. Det tråkiga svaret är nämligen att det inte finns något enkelt svar. Snarare: Det beror på vilka parametrar du väger in och hur djupt du dyker i analysen. Oavsett vad du tittar på görs troligen förenklingar för att kunna mäta eller kvantifiera.

    Matlust-rapporten släpptes nyligen och tittar på mjölkprodukter och dess vegetabiliska alternativ utifrån aspekterna miljö, klimat och hälsa. Och där ett stort antal vetenskapliga rapporter och artiklar ligger till grund för slutsatserna.

    För att illustrera komplexiteten i frågan konstaterar Gunnar Rundgren att under svenska förhållanden går det i genomsnitt att producera mer havredryck än mjölk per hektar. Om man tar hänsyn till proteininnehållet blir däremot havredryck inte mer effektivt arealmässigt. Om proteinkvaliteten avgör blir mjölk och sojadryck vinnarna.

    Sojabönan är förträfflig med sin höga proteinhalt, men eftersom det saknas förutsättningar att odla i Sverige bidrar det till en sårbar livsmedelsförsörjning. Perspektiven på livsmedlets näringsinnehåll är uppenbart många. Dessutom går det att lyfta in vilka rest- eller biprodukter som går att använda. Från havre- och sojadryck kan rester användas som djurfoder, från mjölkproduktionen kommer gödsel, kött och hudar. Hur mäts värdet på dessa?

    Det är med andra ord komplext. Ofta används livscykelanalyser för att visa hur mycket utsläpp en viss produktkategori har. Men de tar inte hänsyn till exempelvis hur gräsbetande nötkreatur bidrar till miljömålen. Rapporten menar att livscykelanalyser har getts alltför stor tyngd i diskussionen om miljöpåverkan.

    Gunnar Rundgren lyfter också ett annat perspektiv. Att kriget i mejeridisken snarare handlar om kampen mellan olika världsbilder och kommersiella intressen. Är det viktigast med svenskproducerat, ekologiskt, veganskt, effektivt, billigt, high- eller low tech, småskaligt – eller något helt annat? Valet handlar snarare om vilken värld jag vill leva i och vilka värden som är viktiga för mig än vilken produkt jag köper, resonerar Rundgren.

    Frågan behöver lyftas till systemnivå. Vad krävs för ett uthålligt och hållbart svenskt jordbruk? En av rapportens slutsatser är att jordbrukets huvudinriktning och struktur är viktigare för en hållbar matproduktion än valet mellan olika produkter. Rundgren konstaterar också att svenskt jordbruk blir mindre sårbart om vegetabilier och animalier kombineras på ett smart sätt, gärna på samma gård. Att det finns ett ömsesidigt beroende mellan animalier och vegetabilier. Att bara producera det ena eller det andra ökar till och med markanvändningen och bidrar till flera miljöbelastningar än ett kombinerat, konstaterar rapporten.

    I de tvärsäkra åsikternas tidevarv kan det vara skönt när saker och ting för en gång skull problematiseras. Rapporten gör just det. Matvärlden är inte svart eller vit – den är väldigt mycket mer komplex än så.

    Här finns hela rapporten från Matlust.

    Frida Jonson

    Lantbruksjournalist och grundare av AGFO.se, med fokus på framtidens mat

    Detta är en kommenterande text i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att skribenten svarar för åsikterna i artikeln. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen