Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Krönika 20 oktober

    Jag vet vart dina pengar tar vägen

    Vart går egentligen pengarna som dras av på slaktavräkningen? ATL:s krönikör Ebba Schwan har svaret.

    I bland undrar man vart pengarna tar vägen …

    Det kan gälla den egna spargrisen, skattepengar eller den avgift som dras av på slaktavräkningen. Där redovisas en avgift som ofta benämns ”djurhälsoavgift” eller ”branschutveckling”. I dagligt tal kan den kallas för ”slaktpengen” och för många år sedan hette den ”3-kronan”. Detta gäller avräkningen från de slakterier som är ägare till Svenska Köttföretagen, det vill säga de största slakterierna i Sverige.

    Men vad är detta för pengar och vart tar de vägen? Jag sitter faktiskt inne med svaret.

    Jag vet vart dessa pengar tar vägen, i varje fall de som avsätts till Gård och Djurhälsan – för det är jag som tar hand om dem! Jag och alla mina medarbetare i företaget. För detta är pengar som branschen beslutat ta ut för att Gård och Djurhälsan ska kunna arbeta i gemensamma viktiga frågor som gynnar alla producenter. Och den här listan kan bli lång – håll i er!

    Gård och Djurhälsan bevakar djurskyddsfrågor och får ofta bistå med expertkunskap när det diskuteras förkortad ditid för smågrisar, länsstyrelsens djurskyddsbedömningar eller de djurskyddsanmärkningar och inte minst anmälningar som görs av Livsmedelsverket mot våra slakterier.

    Vi har erfarenhet av avvägningar och frågeställningar som hanteras på gårdsnivå, och det är värdefullt att kunna bistå med veterinära yttranden som kan utgöra en motpart till myndighetsbedömningar. Vi anser att det är viktigt att djurskyddsbedömningarna är likvärdiga för att systemet ska vara rättssäkert för alla producenter, och vi är aktiva i denna diskussion i flera olika instanser.

    För ett bibehållet gott djurhälsoläge är det viktigt att kontinuerligt bevaka nya sjukdomar för att kunna agera snabbt när de dyker upp. Vid flera tillfällen, med det senaste exemplet nu i år när en för Sverige helt ny klövsjukdom (CODD) bröt ut på en fårgård, har vi kunnat fånga upp hälsofrågor från fältet och med kort ställtid ta fram strategier i samråd med myndigheter och övriga branschen.

    Vi lägger många timmar på att svara på myndighetsfrågor, på remisser kring lagförslag och olika branschpolicyer, och inte minst är vi under 2019 aktiva som expert i den utredning som regeringen tillsatt för att anpassa vår lagstiftning till EU:s nya djurhälsolag.

    Kort och gott – dina pengar är i säkert förvar och jag garanterar att de kommer alla djurproducenter i Sverige till nytta.

    Det som däremot ställer till problem är att det är långt ifrån alla som betalar till potten. De mindre slakterierna som ger sig in i branschen blir allt fler och dessa har, ibland aktivt, valt att inte bidra. Störst är problemet i fårbranschen, där en stor grupp uppfödare väljer att slakta på slakterier som inte avsätter medel till denna djurhälsopeng. Det är något att tänka på när man i många sammanhang tycker att ”mer borde göras”.

    En branschgemensam fond är förutsättningen för att kunna arbeta i sådana här övergripande frågor.

    Ebba Schwan, djurhälsoveterinär, Gård och Djurhälsan

    Detta är en kommenterande text i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att skribenten svarar för åsikterna i artikeln. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen