Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Krönika 22 september

    Framtidens företag behövs i skogen också

    Ju fler företag som förädlar vår skogsråvara, desto bättre för prisbildningen på virke. Därför är jag övertygad om att ökad transparens och tillgänglighet på virkesmarknaden är bra, skriver ATL:s nya krönikör Per Hedberg.

    För någon vecka sedan var det upprop för de nyantagna på jägmästarprogrammet i Umeå. Ungefär hälften av platserna fylldes. Det är naturligtvis bedrövligt, för skogsnäringens roll i omställningen till en bioekonomi och en levande landsbygd kräver ständigt ny kompetens som vågar tänka nytt och utmana.

    Sedan jag föddes har antalet sågverk i södra Sverige mer än halverats och med dem har många lokala arbetstillfällen försvunnit. Skogsindustrin har stor regional betydelse och ger underlag för lokala leverantörer, men också för lokal samhällsservice såsom butiker, skolor, förskolor med mera. Jag tror dessutom att lönsamheten i skogsbruket på riktigt lång sikt avgörs av hur många olika virkesköpande bolag det finns – så om jag har lyckan att få låta mina barn ärva skog, hoppas jag att det finns fler träförädlande företag än i dag och att de gör så många olika produkter som möjligt från skogen.

    Ju fler företag som förädlar vår skogsråvara, desto bättre för prisbildningen på virke. Därför är jag övertygad om att ökad transparens och tillgänglighet på virkesmarknaden är bra och dessutom gynnar alla parter.

    Sedan 1950-talet har den tekniska utvecklingen bidragit till att sänka kostnaderna i skogsbruket, vilket har tillåtit virkespriserna att röra sig nedåt samtidigt som rotnettot legat stabilt. Den digitala tekniken erbjuder nu oändliga möjligheter att fortsätta effektivisera skogsbruket och sänka transaktionskostnaderna. Det är bra och skapar en kaka som både skogsägare och skogsindustri kan dela på. En mer effektiv och transparent virkesmarknad gynnar alla parter.

    Skogens betydelse för en levande landsbygd behöver förmodligen inte närmare för­klaras för denna tidnings läsekrets. I tider av debatter kring regional fördelnings­politik vore en konstruktiv debatt om ­värdeskapandet i skogens beskattning välkommen. Oavsett så behöver vi värna skogs­brukets lönsamhet för att kunna realisera bio­ekonomins fulla potential. I det ­sammanhanget tror jag mycket på att skapa rättvisa och jämlika marknadsförutsättningar för ett aktivt och lönsamt skogs­företagande i hela Sverige.

    Nu måste alla i branschen fundera på vad vi kan göra för att bidra till den fortsatta kompetensförsörjningen. Jag tror att vi skapar attraktionskraft åt skogsnäringen och samtidigt bidrar till en välbehövlig mångfald genom att göra det enklare att bygga och driva nya företag – och där har vi alla ett ansvar. Det får inte bli för mycket killar i G-1000-brallor och rutiga skjortor. Mångfald och bredd är bra. Det behövs fler nya och innovativa företag som visar på alternativa karriärvägar och utmanar befintliga strukturer, och hela skogsnäringen behöver söka en bredd av utbildningsbakgrunder och kompetenser.

    Jag brinner för skog, skogsbruk och skogsindustri. Ensam kan göra så lite, men tillsammans kan vi alla bidra till att förändra till det bättre. Skogens roll i omställningen till en blomstrande bioekonomi, en levande landsbygd samt nya jobb och företag är svår att överdriva.

    Per Hedberg, grundare av Virkesbörsen

    Detta är en kommenterande text i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att skribenten svarar för åsikterna i artikeln. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen