Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Krönika 4 mars

    Brännvinsskatten kan rädda fältförsöken

    Fältförsök är för lantbruket vad kliniska prövningar är för läkemedelsindustrin. Den undersöker effekten av läkemedel eller behandlingsmetoder. I vår värld handlar det om sorter, växtskydd och odlingsmetodik.

     ATL:s krönikör Jesper Broberg.
    ATL:s krönikör Jesper Broberg. FOTO: Privat

    De regionala fältförsöken ger snabba svar på angelägna frågor och är uppskattade bland svenska bönder.

    Det startade med enkla växtnäringsförsök i mitten av 1800-talet. Sedan dess har försöken bidragit till ökade skördar och gett lantbrukarna nya sorter att odla. Effektivitetsutvecklingen och avkastningsökningen under 1900-talet kan till stor del kopplas till fältförsök i olika delar av landet.

    Fältförsök ger alltså konkret bondenytta för pengarna. Men till följd av minskad statlig finansiering har antalet försök krympt från omkring 3 000 om året i början på 1980-talet till bara 250 i dag.

    Den drastiska minskningen har säkert satt sina spår i såväl lönsamhet som konkurrenskraft och effektivitet på den enskilda gården. Det kan inte vara någon slump att avkastningen per hektar har avstannat under de senaste åren.

    Samtidigt har utmaningarna inte direkt minskat för lantbrukaren och samhället. Tvärtom. Jordens befolkning ökar och vi behöver öka andelen vegetabilier i kosten.

    Vad kan vi, och vad ska vi odla i framtiden? Ett förändrat klimat försvårar när lönsamhet och effektivitet hela tiden måste bli bättre i det enskilda företaget. Därför behövs fler regionala fältförsök.

    Problemet är som alltid finansieringen. Nu går en liten procentsats av bondens avräkningspengar till fältförsök som utförs av Hushållningssällskapet runt om i landet. På ett sätt är det en bra modell, men den har också sina brister.

    Halverad skörd 2018 innebär att även försöksverksamheten halveras – i ett läge då den kanske behövs som mest.

    Det måste till en stabil och långsiktig finansiering av de regionala försöken. Varför inte använda ett beprövat koncept?

    För drygt 100 år sedan gick en del av brännvinsskatten till Hushållningssällskapen för att de skulle kunna utveckla och effektivisera lantbruket på olika sätt. Det fungerade bra. Nu är det kanske dags att göra om samma grej.

    En procent av alkoholskatten tillbaka till lantbruket för att finansiera de regionala fältförsöken skulle ge drygt 100 miljoner kronor. Med de pengarna kan jag lova att vi hade kunnat lösa många problem åt svenska bönder.

    Om recirkulering av alkoholskatten inte är en framkomlig väg kan nästa landsbygdsprogram vara ett mer realistiskt alternativ. Jag hoppas att det finns en rejäl pott avsatt specifikt till fältförsök i landsbygdsprogrammet från 2021.

    Så ser det redan ut i flera andra länder. Att vi inte har gjort på samma sätt i Sverige är anmärkningsvärt och visar främst att politikerna inte har förstått betydelsen och behoven.

    Brännvinsskatt eller landsbygdsprogram – exakt varifrån pengarna kommer är inte avgörande. Men det krävs en stabil finansieringsmodell på en avsevärt högre nivå än i dag för att säkra de regionala fältförsöken. De är oerhört viktiga för svenskt lantbruk.

    Detta är en kommenterande text i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att skribenten svarar för åsikterna i artikeln. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen