Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Krönika 15 februari

    En liten tyckarelit styr vad vi äter

    Stockholmsvegetarianerna berättar för andra vad de ska äta och varför, trots att de saknar kunskap och fakta, skriver ATL:s krönikör Stefan Gård.

    Att vara stockholmsvegetarian innebär att man identifierar sig som vegetarian trots att man äter kött ibland. Denna grupp är som en självutnämnd tyckar­elit som styr över vad vi övriga äter, som anser att det är mer klimatsmart, miljövänligt och hälsosamt att äta vegetariskt. Och många medier hänger på och förstärker det intrycket.

    Det finns i dag många skäl till att personer blir vegetarianer, allt från etiska och religiösa till hälsorelaterade. Det handlar alltså inte i första hand om att man förfasas över djurhållningen eller slakten – i alla fall inte enbart. I dag är det i större utsträckning i stället en fråga om ökad medvetenhet om vad som anses hälsosamt och hållbart, samt köttproduktionens negativa klimatpåverkan, som är den främsta anledningen till att man väljer vegetariskt.

    Men är det så klimatsmart, miljövänligt eller hälsosamt?

    Den här självutnämnda tyckareliten, stockholmsvegetarianerna, berättar för andra vad de ska äta och varför, trots att de saknar både kunskap och fakta. Att importera råvaror från hela världen för att tillverka växtbaserat kött kan aldrig vara klimat­smart. Eller miljövänligt.

    Jag har ingenting emot vegetarianer, vad man äter är vars och ens beslut. Jag har heller inget emot att det forskas på området, det är tvärtom bra. Men det är inte bra när lösryckta resultat lyfts fram och får sätta agendan.

    För man måste se helheten. Att importera råvaror kan verka bra, men kan orsaka problem vi inte ser någon annanstans och därmed göra att ett livsmedel inte kan ses som ett enda dugg klimatsmart. Ofta innehåller dessa livsmedel också ett stort antal tillsatser som i andra sammanhang inte anses nyttiga. Dessutom: Om vi importerar livsmedel från andra delar av världen kommer våra betesmarker att växa igen och planteras med gran.

    Det är svårt att veta exakt hur många vegetarianer det finns i Sverige, men flera undersökningar, som gjorts av Novus, Demoskop och Sifo på uppdrag av såväl Djurens Rätt som Axfood, har visat att de utgör cirka 6 procent av befolkningen. Trots det intryck man lätt får, att de blir fler och fler, blir de faktiskt inte det. Andelen har enligt undersökningarna legat stadigt på samma nivå från 2014 och framåt.

    Ändå kan ingen mattidning eller restaurang i dag bedriva sin verksamhet utan vegetariska inslag – tvärtom får de gärna dominera. Tidningarna uppmanar oss ideligen att hänga på vegotrenden och lära oss laga nya trendiga vegetariska recept.

    94 procent av svenskarna äter fortfarande kött och köttkonsumtionen ligger stadigt på samma nivå. Ändå måste alla anpassa sig efter de 6 procent som av olika anledningar inte äter kött. Det måste alltid finnas ett fullgott vegetariskt alternativ, för man ska alltid räkna med att någon i ett sällskap inte äter kött.

    6 procent sätter alltså agendan.

    Efterfrågan på både vegetariska och animaliska livsmedel finns. Ska vi producera dessa varor i ett närområde eller importera dem? Vilket sätt tror tyckareliten är det mest klimatsmarta?

    Nej, vi hoppas på fortsatt stöd från er 94 procent som fortfarande äter animaliska livsmedel, så ska vi göra allt vi kan för att producera något som Sverige behöver: närproducerade råvaror som kött och mejeriprodukter.

    Stefan Gård

    Ordförande Sveriges mjölkbönder

    Detta är en kommenterande text i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att skribenten svarar för åsikterna i artikeln. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen