Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Krönika 18 juli

    Det är dags för en trähusrevolution

    Hej då alla betongstäder, höghus i trä är framtiden. Och nej det är ingen vild fantasi, det görs redan – men vi behöver ännu fler banbrytande trähusprojekt, skriver ATL:s krönikör Marie Wickberg.

    Visste du att det tar en minut att odla ett höghus i trä? Ja, det är alltså tiden det tar för hela den svenska skogen att producera motsvarande volym virke som krävs för att bygga ett åttavåningshus. En svindlande tanke.

    I hundratals år har vi byggt vackra hus i trä, många av dem står kvar än i dag. Inget är mer svenskt än en faluröd liten stuga. Samtidigt fanns fram till 1994 regler som förbjöd träbyggnader att vara högre än två våningar på grund av brandrisk.

    Och här, i det faluröda småhusträsket, satt vi fast under lång tid. Byggarna lärde sig att bygga i andra material. Snabba, kostnadseffektiva metoder utvecklades när välfärden och befolkningen växte och höga hus skulle byggas. Det nya Sverige byggdes av betong – det är dags att vi ändrar på det.

    Bygg- och fastighetssektorn står, enligt Boverket, för cirka en femtedel av de nationella utsläppen av växthusgaser. Att välja trä i stället för betong kan halvera koldioxidutsläppen från byggprocessen, även transporternas klimatpåverkan minskar kraftigt.

    Steg för steg reformeras byggsektorn. I dag står det moderna träbyggandet av flervåningshus för en marknadsandel på 10 procent. Ett trähus bedöms enligt samma kriterier som alla andra hus och brandrisken är inte längre en faktor. Tekniken med korslimmat trä har revolutionerat förmågan att bygga stort, högt och snabbt.

    Nyligen presenterades nyheten att alla nya byggprojekt ska klimatdeklareras från 2022. Klimatdeklarationen ska på sikt kunna användas till att ställa minimikrav utifrån ett livscykelsperspektiv. Tillsammans med lite mer träpassion från våra beslutsfattare kanske det är detta som äntligen får proppen att gå ur träbyggandet. Låt oss hoppas på det, annars finns en risk att vi missar chansen att leda utvecklingen när världens byggare ställer om.

    När norrmännen, som naturligtvis alltid ska vara värst, klämde till med världens högsta byggnad i trä, Mjøstårnet med 18 våningar, var känslan ungefär som när Therese Johaugs rygg återigen försvinner i nejden framför svenskornas bakhala skidor.

    I Sydney planeras nu för ett 40 våningar högt torn, med en hybridkonstruktion av trä och stål. Det skulle i så fall, med råge, bli världens högsta träkonstruktion.

    Runt om i världen poppar dock liknande projekt upp, drivna av att utmana gränser, skapa nya signaturbyggnader och att minska klimatpåverkan i byggprocessen. USA och Kina ligger i startgroparna för att bygga höga hus i trä. Det kommer att bli en revolution.

    Det finns goda exempel även hos oss. Ambitiösa kommuner som Växjö, Karlstad och Åre, Strandparken i Sundbyberg eller de nya Cederhusen i Stockholm. Men vi behöver ännu fler inspirerande och banbrytande träbyggnadsprojekt. När stadsmiljöer ska förtätas är trä ett utmärkt alternativ.

    Jag önskar mig fler riktigt höga trähus. Jag önskar mig dessutom fler vackra kommunhus, teatrar, museer, myndighetsbyggnader, högskolor och sportarenor byggda av vackert, förnybart, lokalproducerat virke – visst vore det fantastiskt?

    Marie Wickberg

    Kommunikationschef Mellanskog

    Detta är en kommenterande text i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att skribenten svarar för åsikterna i artikeln. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen