Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Krönika 26 januari

    ATV-skatten visar vikten av att ta hjälp

    Att köpa fyrhjuling kan bli en långt ­dyrare affär än tänkt när skatten ­riskerar att vida överstiga inköpspriset, skriver ATL:s nye krönikör Urban Rydin.

     Urban Rydin, skattechef på LRF Konsult och ny krönikör i ATL.
    Urban Rydin, skattechef på LRF Konsult och ny krönikör i ATL.

    Debatten har varit het om många skattetjänstemäns tillämpning av reglerna och har nu lett till att myndigheten centralt fått upp ögonen för problemen.

    Jag är, som skattechef på LRF Konsult, ombud i ett fall som startade för några år sedan där ett fåmansföretag köpt en fyrhjuling för 81 000 kronor. Skatteverket ville påföra ett årligt förmånsvärde på 180 600 kronor, alltså mer än det dubbla värdet på fordonet, vilket vi bestridit. Nyligen avgjordes fallet i kammarrätten där summan drogs ner till 20 000 kronor – också det en hög summa. Men resultatet understryker vikten av att ta till kompetent hjälp.

    Vi måste arbeta för en förändring i skattesystemet för fåmansföretagare, där rättvisan för företagaren balanseras mot en neutralitet i beskattningen som inte kan tillåta ­privat utnyttjande utan beskattning. ­Glädjande nog kommer Skatteverket inom kort att tillsätta en intern arbetsgrupp med uppdrag att titta på möjliga förtydliganden.

    Förmånsbeskattning, för till exempel fyrhjulingar, är bara motiverat för dyrare egendom, och vi är ­överens med Skatteverket om att det behövs en ­definition av vad som utgör just ”dyrare egendom”. En ­annan viktig fråga är att tydliggöra skillnaden i beskattning mellan fåmansföretagare med dispositionsrätt och enskilda näringsidkare som i princip inte har någon möjlighet att föra in näringsfrämjande egendom i företaget. En rimlig utgångspunkt kan vara att för fåmansföretagare göra en skillnad i beskattningen mellan näringsfrämmande egendom och annan egendom samt att för enskilda närings­idkare hitta en rimlig schablon.

    När det gäller fyrhjulingar bör man nog också ­beakta att terränghjulingar i princip inte lagligt får framföras på väg och/eller i terräng. I exemplet i början av texten var det fråga om just ett sådant fordon. Domen är nu överklagad till högsta instans och jag trycker hårt på att Terrängkörningslagen är tydlig: Körning i terräng på barmark är förbjudet, med vissa undantag, till exempel vid skogsbruk. Inte ens på egen fastighet får man köra den för nöjes skull. Gör man det bryter man mot lagen och gör sig ­skyldig till olovlig körning, som kan ge både böter och fängelse.

    Enligt min uppfattning är förmånsbeskattning orimlig i ett sådant fall, och jag kan inte annat än ­hålla tummarna för att vår högsta skattedomstol vill tydliggöra rättsläget.

    Jag arbetar som sagt som skattechef för LRF Konsult och driver därmed skattefrågor som är viktiga för landets småföretagare. Det behövs. Det finns till exempel ett stort antal ställningstaganden från ­Skatteverket som på goda grunder kan ifrågasättas. Så fortsättning följer – och har ni tips på viktiga ­frågor, hör av er!

    Urban Rydin

    Skattechef, LRF Konsult

    Detta är en kommenterande text i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att skribenten svarar för åsikterna i artikeln. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen